Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-Predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-Predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från Predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa Predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa Predatorer. Forskning visar att mindre Predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna.

Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora Predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som Predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker.Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus.

Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna är väldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie är att ta reda på varför gepardungar dör och vad som är de största orsakerna. Geparder är utsatta för Predatorer på två sätt; rovdjur kan stjäla deras byten eller döda geparder. Därför är studien främst inriktad på vilda geparder. Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de är världens snabbaste landlevande däggdjur. De föder många ungar och har en hög reproduktionsförmåga.

I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning.

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas Predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund.

Av naturvårdsskäl är det viktigt att förstå vilken betydelse area och ålder på anlagda våtmarker har för artsammansättningen av sjöfåglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal våtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mängd. Våtmarker är viktiga för fågellivet av många olika anledningar. Bland annat kan fåglarna söka skydd mot Predatorer, häcka där eller rasta på sin väg mot häckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fåglar i större våtmarker och att våtmarkens ålder spelar roll för vilka fågelarter som går att finna där.

Vallhundar används av fårproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fåren, såsom vid flyttning, hämtning eller då enskilda individer ska separeras från flocken. Det finns många olika vallhundsraser och border collien är en av de vanligaste som används. Vid vallning utnyttjas fårens vilja att samla sig till en flock vid närvaro av Predatorer. Vid stress hos får uppkommer ofta ett förändrat beteendemönster. Vid närvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller främmande människa, bräker djuren mindre än vanligt och stampar i marken.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i Predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Many invasive species propose a big threat against the native fauna in the area that they colonise. Today the raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) is speeding from Finland over the border in to northern Sweden. A project to stop the spread and eliminate the individuals that already have established was initiated in the autumn of 2008. To investigate areas that might be interesting for raccoon dogs and to confirm sightings, cameras with auto triggering mechanisms are used. To get the raccoon dog in front of the camera some kind of lure is used. In this study three kinds of different lures was tested against each other?s.

I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal Predatorer. Flera studier visar att G.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur rovdjuren påverkar produktionen i renskötseln. Rennäringen är en traditionell näring i nordliga områden och har alltid har påverkats av rovdjuren genom att renarna hålls fritt betande på stora områden där de inte bevakas varje dag. Det är framförallt de fem stora rovdjuren, lodjur, järv, björn, varg och kungsörn, som skapar förlusterna inom produktionen. Före mitten av 1900-talet kunde renägarna skydda sin boskap genom att jaga rovdjuren, men efter att rovdjuren blev fridlysta har jakten varit hårt reglerad och stammarna ökat och därmed även förlusterna för renägarna. Det är svårt att veta hur många renar som egentligen dödas av rovdjur.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap är väldigt komplexa. Bland nackdelarna väger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit på senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvätskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. Några exempel på sådana sjukdomar är: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

En användbar metod för att påvisa träningseffekter är att mäta hjärtfrekvensen. Hos människa ses en sänkt vilopuls som ett resultat av en konditionsförbättring. På häst finns det få studier om ett samband mellan en vilopulssänkning och konditionsförbättring. Genom evolutionen har hästen utvecklats till en extraordinär atlet, för att undkomma Predatorer krävdes snabbhet och för att färdas långa distanser i sökandet efter vatten och föda krävdes uthållighet. Ett antal fysiologiska anpassningar kan förklara hästens atletiska kapacitet, dessa påverkas i vissa fall inte av träning som till exempel lungstorleken medan andra som blodvolymen visar på en träningsrespons.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.