Jag har i detta arbete undersökt hur väl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bättre lärandemiljö i matematik. Inför min Praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom ämnet. Min Praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i två niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkäter och elevintervjufrågor under sista veckan på min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Med utgångspunkt från byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen?Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen..

Syftet med utvecklingsarbetet var att bearbeta läst skönlitteratur genom boksamtal för att studera om eleverna upplever att deras läsförståelse utvecklas, samt att undersöka hur de uppfattar denna arbetsmetod. Utvecklingsarbetet utfördes i grundskola, gymnasieskola samt vid en folkhögskola under en nio veckor lång Praktikperiod. Eleverna läste flera skönlitterära texter som sedan bearbetades i boksamtal. I slutet av perioden gjordes djupintervjuer med några elever som berättade vad de lärt sig och hur de upplevt bokbearbetningen. Analysen av boksamtalen och resultatet av djupintervjuerna pekade på att elevernas läsförståelse utvecklades genom detta arbetssätt.

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska Praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser..

Syftet var att undersöka om man med hjälp av geobrädet i de senare åren vid grundskolan kan göra främst geometri men även bråkräkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i år sju. Eleverna har fått arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfällen under min sju veckor långa Praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrädet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har även genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Vi har genomfört vårt examensarbete i en klass i årskurs 3. Syftet med arbetet var att öka barnens trafikmedvetenhet, samt se hur närmiljön påverkar dem. En stor del av arbetet har skett utomhus i form av promenader tillsammans med barnen där vi iakttagit och förklarat risker i olika trafikmiljöer. Barnen har också svarat på enkäter i början och i slutet av vår Praktikperiod. Det vi ville uppnå med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om hur trafiken fungerar, samt se sig själva som en aktiv del i trafiken.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en Praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlärning i hela främmande språkundervisningen. Inte bara som ändlösa ordlistor som eleverna bör ?banka? in. Till grund för arbetet ligger exempel på övningar som jag har använt mig av under min Praktikperiod i mina klasser på en gymnasieskola i Skåne. Analysen av genomförandet av olika ordinlärningsövningar belyser två huvudfrågor: hur ökar man elevers förståelse för att det finns flera sätt att lära sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven använda sina nyförvärvade ordkunskaper och sitt eget ordförråd under övningarna? Jag beskriver vägen från mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlärning, och redogör för några metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om barn blev lugnare av kompismassage. Undersökningen genomfördes på en grundskola i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av tolv barn, sju pojkar och fem flickor i åldrarna sju till åtta år. För att kunna studera detta intervjuade vi barn, i början och i slutet av vår Praktikperiod. Vi ville veta om deras tankar angående lugn och massage, deras erfarenheter och om deras inställning till massage.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Syftet var att undersöka hur ett individanpassat arbetssätt påverkar elevens lärande. Undersökningen tog plats i en klass 8 i Piteå höstterminen 2003 under en sju veckor lång Praktikperiod. Lektionerna baserades på tre inlärningsstilar, visuell-spatial intelligens, verbal intelligens och kinestetisk intelligens. För att ta reda på varje elevs individuella inlärningsstil utfördes en förberedande enkätundersökning som utgjorde grunden för examensarbetet. För att mäta resultatet användes ytterligare tre enkäter samt intervjuer med tre elever.

Syftet med vårt examensarbete var att se om vi som fritidspedagoger kan utveckla sexåringars kroppsuppfattning med hjälp av rörelselekar och rytm. Kroppsuppfattning för oss är att veta var du har din kropp i förhållande till din omvärld och att rörelsen och benämningen av de stora kroppsdelarna är automatiserad. I vårt arbete står rytmen för ett sätt att finna stämning, ta fram känslor och skapa rörelse. Vi observerade fyra barn, två i Boden och två i Skellefteå. Under vår Praktikperiod observerade vi barnen i de olika rörelseaktiviteterna för att se vilken kroppsuppfattning de hade.

Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning.