När en ny Plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på Plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år.Denna rapport tar upp nya lösningar på Plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga Plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong.

Den här rapporten som syftar till att säkerställa framkomligheten och öka trafiksäkerheten på 974 över Vitån. Vi har arbetat enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med Vägverket som kund och de boende samt trafikanter vid Jämtön som slutanvändare. Målet med rapporten är att skapa en normenlig överfart över Vitån. De alternativa lösningar som vi jämfört är: rörbro, Plattrambro, lagerbro samt renovering av den befintliga bron. Vi rekomenderar i denna rapport att det byggs en Plattrambro och att den gjuts med självkompakterande betong.

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en Plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D.Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering.

Rapporten innehåller inledningsvis en faktadel med allmän information kring temperatursprickor i betong. Här presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvång är. Tanken är att ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå sig på de övriga delarna i rapporten.Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer där det går att utläsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken åtgärd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av Plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad Plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är Plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en Plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Vid byggande av broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två Plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.