Broar av högpresterande betong
Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden. Det minskade underhållet och livslängden beror på beständigheten som är högre för en HPB. Vid beräkningsjämförelserna för plattrambron gjordes en utförlig beräkningskontroll av brobanans dimensioner och armeringsinnehåll. Den studerade bron, vilken var gjuten med kvalitén K45, jämfördes med alternativen i HPB och kvalitéerna K80, K100 och K120. För att ta reda på vilken betong som var mest lämplig, beaktades såväl produktions- som konstruktionstekniska samt ekonomiska aspekter. Beräkningarna och dimensioneringen utfördes med FEM-programmet BRIGADE, CAE broprogram kompletterade med handberäkningar. Med resultaten från beräkningarna gjordes en ekonomisk analys för att kunna jämföra hur de olika betongkvalitéerna förhåller sig mot varandra. Av resultatet från de jämförande beräkningarna kunde man konstatera att det var möjligt att tunna av brobanans tjocklek. Tjockleken kom att begränsas av de deformationskrav som ställs i BRO 94 inklusive supplement 4. Den ekonomiska vinsten var jämförelsevis liten för HPB vid försöket med plattrambron, vilket beror på det högre priset för en högpresterande betong och konstruktionstypen. Däremot så har den ökade livslängden och beständigheten ej beaktats vid jämförelsen som är till fördel för HPB. Sammanfattningsvis kan sägas att användning av högpresterande betong innebär en rad olika fördelar gentemot konventionell betong, dessa är: • Högre tryckhållfasthet • Ökat nötningsmotstånd • Beständigare konstruktioner • Längre spännvidder eller mindre tvärsnitt • Tunnare plattor • Färre antal pelare/stöd