Examensarbetet utfördes vid produktionsenheten för Hägglunds Drives AB i Mellansel, Ångermanland. Syftet har varit att föreslå förändringar inom produktionssystemet för att den totala ledtiden för hydraulmotor Compact CA skall reduceras. Arbetet har baserats på en analys över hur produktionsstyrning och orderhantering skall fungera för att en ledtidsreducering från fyra veckor till nio dagar skall vara möjlig. Ledtiden har i arbetet definierats som den tid som åtgår från att en order läggs fram till att en motor är leveransklar till kund. Vidare har arbetet fokuserats på de sex huvuddetaljer som ingår i varje motor och som tillverkas från råämne till slutdetalj.

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution.

Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset. Indata för denna studie är en grön skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en Planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen gallring utan transportavdrag Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.