Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en Papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som Papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en Papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en Papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

För att ta reda på hur Papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av Papperstidning är dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfråga är: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat på tre frågeställningar: - Vill du ha en Papperstidning? - Vad ska den innehålla i sådant fall? - Hur ser du på Papperstidningens framtid? För att få svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jämnt fördelat över män och kvinnor i åldrarna 19 till 63. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys där jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk Papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars Papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del.

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och Papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-Papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en Papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en Papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se.

Vårt sätt att ta till oss nyheter förändras allt mer under digital medias framfart. Informationsflödet är idag snabbare än någonsin tidigare och användandet avelektroniska verktyg som surfplattor blir allt vanligare. Svenska producenter av tidningspapper upplever idag en nedgång i efterfrågan på deras produkt och befinner sig i ett viktigt skede där man måste ta hänsyn till ersättningsprodukter. Tidningspappersindustrins betydelse för det svenska samhället har varit och är idag av stor betydelse. Dess framtid kommer direkt att påverka Sverige på många sätt.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk Papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och Papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i Papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

The media industry in general and the newspaper in particular is going through major changes ? technological, logistical, economical ? due to the dropping sales and width of the printed daily newspaper. Few organisations have been spared the necessary rationalizations and cut-downs in staff. All of them are expected to produce more and better content, in more and new channels and platforms, with less resources. Some have been preparing for this a long time, others have never entered the digital world of news.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.