Arbetstillfredsställelse är ett av de mest studerade och omskrivna ämnena inom Organisationspsykologi. En anledning till att det är så pass studerat är att anställda värderar sin trivsel på arbetsplatsen högt och ser arbetstillfredsställelse som ett mål i sig. Då arbetstillfredsställelse är av sådan vikt för anställda så är det intressant att veta vad ett företag gör för att de anställda ska känna sig tillfreds och nöjda på sin arbetsplats.Rederiet Laurin Maritime sköter driften av sina fartyg med hjälp av ett system som kallas Shipboard Management. Detta management-system är intressant att belysa ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom systemet i sig kan påverka seniorbefälens arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att undersöka arbetstillfredställelsen i Laurin Maritimes Shipboard Management-system med hjälp av Hackman och Oldhams arbetskaraktäristikamodell.Kandidatarbetet är i stort sett uppdelat i två delar.

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetstillfredsställelsen bland säljare på ett detaljhandelsföretag. Undersökningen utgick ifrån vad i arbetet som gör att säljarna trivs och vad som minskar arbetstillfredsställelsen. Vidare undersöktes avdelningschefernas synpunkter på arbetstillfredsställelsen hos säljare och huruvida säljarnas motivationsbehov tillgodoses på arbetsplatsen. Den teoretiska utgångspunkten för den kvantitativa studien var Herzberg's tvåfaktorteori (1993) och Hackman & Oldhams Job characteristics model (1980). Dessa teorier låg till grund för två enkäter, en till säljare och en till avdelningschefer.

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan i arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (?=0,85) och interna faktorer (?=0,79).

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning.

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ?tillfälliga grupper?. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.