Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala Omsorgsarbetet.

Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare upplever mentorskapet och huruvida mentorskapet har betydelse för elevens lärande. För att ta reda på detta utfördes en empirisk studie där vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju gymnasielärare. Studien utfördes i en gymnasieskola i Norrbotten under hösten 2009. Resultatet visade att lärarna upplevde mentorskapet som något positivt, men påpekade brister i uppdraget. I studien framkom att lärarna delade upp mentorskapet i tre huvuddelar: Omsorgsarbete, utvecklingssamtal och lärande.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt Omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.

Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i Omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i Omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter..

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och Omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process.

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group.

This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel?s everyday life and conditions. The study?s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt Omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt Omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige.

Trough the contact with the HR (Human Resources) department of home care management in Halmstad municipality, emerged from the management a wish for a documentation for what should be included in leadership at middle management level in the future. People in middle management positions have a large impact on the operation staff and are also in charge of the individual corporate performance and its success. As we have previously been active in the management of multiple role configurations, including middle-management positions, we have some prior understanding of the complexity of this position. The study was conducted with the aim to investigate different aspects of what leadership for middle managers in home care management in Halmstad municipality may mean to them. With the help of different theories and models various aspects were analyzed due to the impact of leadership.Due to the studies purpose and questions, two focus groups was conducted and interviews with respondents from both the lower and superior positions in home care management in Halmstad municipality was done.