Denna studie genomfördes i syfte att kartlägga och analysera mönster mellan Olyckor sominvolverar svenska lotsbåtar. Studien utfördes som en kvantitativ litteraturstudie medkompletterande textanalys. Samtliga rapporter från lotsbåtsOlyckor från de senaste 14 årenbegärdes ut från Transportstyrelsen. Dessa kategoriserades efter de vanligaste olyckstypernaoch analyserades därefter. Resultatet visade att flest Olyckor sker i samband med transportenfrån kaj till fartyget som ska lotsas och vice versa, medan haverier och grundstötning är devanligaste incidenterna.

Introduktion: Magnetkameraundersökningar (MR) görs varje dag och i samband med ökande antal undersökningar händer Olyckor och tillbud. MR-undersökning innebär risk för patienten och anledningen till detta är att olika metalliska magnetiska föremål används inom medicin på och i patientens kropp och även i lokalernas utrustning. Röntgensjuksköterskan som arbetar på MR- avdelning måste ha kunskap om patienternas och besökarens säkerhet för att erbjuda en säker vård och skydda patienter mot skada eller risk. Syfte var att beskriva säkerhetsrisker vid MR-undersökning. Metod: Vid litteratursökning i Cinahl, Scopus och Pubmed hittades 18 fallbeskrivningar som besvarade syftet.

Det har uppmärksammats i media och bland flera yrkesgrupper i samhället samt självklart också inom polisen att det ske r många Olyckor i samband med polisiär utryckningskörning. Polisväsendet är också ofta vållande till Olyckorna som sker, vilket måste framkalla viss reaktion såväl hos den egna myndigheten som hos allmänheten. Vi kommer att visa i resultatet på flera tänkbara orsaker till Olyckor kring just utryckningskörning. Genom att använda oss av statistik från stockholmsläns polismyndighet över Olyckor i samband med polisiär utryckningskörning hoppas vi kunna komma fram till delar av resultatet. För att få ett bredare underlag att arbeta med genomförde vi ett tiotal intervjuer med poliser med olika ålder/kön och med varierande arbetslivserfarenhet inom polisen om eventuella orsaker till Olyckorna.

Skanska anser att det förekommer för många Olyckor och tillbud på svenska byggarbetsplatser. I denna rapport har vi studerat vad som kan förbättras med enkla metoder gällande arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser. Först och främst har vi tagit del av statistik över Olyckor under de senaste åren för att skapa oss en uppfattning om vad som orsakar Olyckor. Denna information kommer från Skanskas intranät, arbetsmiljöverkets rapporter samt intervjuer med personer med detaljkunskaper inom ämnet. Eftersom vi gjort detta examensarbete för Skanskas avdelning Hus valde vi att avgränsa oss från övriga arbetsområden.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av Olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av Olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till Olyckor relaterade till fall från häst?Vilka typer av skador är mest förekommande?Vilka typer av Olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?MetodStudien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.ResultatResultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan32 % varit med om en eller fler. 79 % av Olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar.

I vår studie har vi undersökt de förebyggande trafiksäkerhetsåtgärderna som vidtagits på vägsträckan Håknäs-Stöcksjö. Eftersom stora förändringar har gjorts på vägsträckan, bland annat ombyggnad från vanlig 13 meters väg till 2-1 väg med mitträcke. Vi har fokuserat på vilka trafiksäkerhetsåtgärder som gjorts samt resultatet av dessa. Vi har belyst de processer som föregått ombyggnationen, samt hur framtiden ser ut för vägsträckan. Vi som blivande poliser har valt att studera vilken polisens roll varit i det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet.

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa Olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter.

Under 2005 omkom 34 personer i Olyckor med fritidsbåtar. Av de 981 sjöräddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % räddningsinsatser för fritidsbåtar. Det ställs idag inga som helst krav på formell kompetens på den som vill framföra en båt så länge den inte är längre än tolv meter och bredare än fyra meter. Båten får dessutom lov att gå hur fort som helst. Sammanlagt äger de svenska hushållen ungefär 718 000 fritidsbåtar.

Olyckor sker dagligen och vid nästan alla Olyckor uppstår någon form av negativa konsekvenser för miljön. Räddningstjänsten har lång erfarenhet av insatser som förhindrar eller begränsar skador på människor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nätverket ?Grön räddningstjänst? som finns i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan räddningstjänsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöOlyckor. Detta för att räddningstjänsten måste kunna lära sig om hur miljön påverkas av Olyckor och dess insatser.

Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom Olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar.

Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom Olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar.

Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs Olyckor där bogserbåtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgår från 14 officiella haverirapporter om girtingsituationer världen över.  Med hjälp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som är mest frekvent förekommande i samtliga undersökta Olyckor. Resultatet visar att dåligt förberedda bogseroperationer (med otillräcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hålla dokumentation uppdaterad, hålla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till återkoppling..

Antalet mopedOlyckor har stadigt ökat sedan 2000 talet. Anledningen tillökningen av antalet Olyckor är att antalet mopeder har ökat. För att minskaOlyckorna har Polisen, NTF, Transportstyrelsen och Vägverket kraftsamlat för attkomma tillrätta med problemet. Aktörerna är verksamma inom olika områden ochsamarbetet mellan dem ökar alltmer för att bryta trenden av antalet ökade Olyckor.På uppdrag av Polismyndigheten i Västernorrlands län studerades det vilkaaktörer som är verksamma inom området och hur de försöker förebygga Olyckor.Seminariet ?Ung och odödlig på moped genom livet?, publikationer av aktörernaoch Per Olof Bylund vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum och tvåfrågeformulär, har legat till grund till arbetet.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade Olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta Olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade Olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta Olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.