En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet är att rapportera in de tillbud, risker och Olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjälper till att få upp problem och brister till ytan. Den här rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska Olyckor. Genom att granska de "nästan incidenter" som sker kan också antalet faktiska Olyckor förutspås och därmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som ställer vilka krav. Det skall även poängteras att incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer såsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna säkerhetspolicyn. I det här arbetet granskas särskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa går till. Uppdragsgivaren LKAB vill särskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

Vi har i vår rapport belyst att det inte finns någon nationell utbildningsplan för utryckningsförare och att det inte finns något systematiskt tillvägagångssätt att samla information runt faktorer som haft avgörande betydelse vid Olyckor. Det tillvägagångssätt som används idag för att samla information baserar sig på att kunskap förmedlas, muntligt inom personalen, lokalt på myndigheterna. Vi har i rapporten föreslagit att man inom polisen inför en nationell utbildningsplan och att man även inför nationell statistik över olyckstillbud med polisens fordon för att på så sätt skapa förutsättningar för en enhetlig utryckningsförareutbildning i likhet med den nationella bastaktiken. I bakgrunden har vi försökt ge läsaren insikt i de undantagsregler som gäller förare av polisfordon under yrkesutövning och därmed ge läsaren en insyn i ämnet. Syftet med rapporten har varit att undersöka om man från utbildningshåll tar lärdom av Olyckor som skett med polisfordon och belyser man de faktorer som varit av betydelse när man utbildar utryckningsförare.

Meningen med detta arbete är att belysa Olyckor i samband med mc-körning. Statistik visar på en utveckling i döds- och skadeantal relaterat till mc-körning som är skrämmande. Antalet dödade på motorcykel har ökat med 60 % från 2002 till 2004 på svenska vägar. Vi har valt att belysa vilka det är som skador sig och varför eftersom var tionde som dör i trafiken dör i samband med mc-körning. Vi har försökt ta reda på varför utvecklingen är på väg åt så ett dystert håll.

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och Olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan Olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest Olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många Olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

Sedan år 1998 har det i Nollvisionens fotspår startats ett utvecklingsprogram i Sverige som syftar till att omvandla gamla 13 meters landsvägar och motortrafikleder till mötesfria. Implementeringen var tänkt att påtagligt reducera antalet mötes- och omkörningsOlyckor samt singelOlyckor med svåra konsekvenser i form av svårt skadade och dödade utan att försämra trafiksäkerheten i övrigt. Syftet med denna studie är att göra en effektmätning av de mötesfria vägarnas införande i Karlstadsregionen samt att göra en sammanställning av de olycksrisker mötesfria vägar omfattas av. Frågeställningarna som används i studien är:- Har det blivit säkrare på vägarna sedan implementeringen av mötesfria vägar i Karlstadsregionen?- Hur sker Olyckor på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen? För att beskriva hur Olyckor sker på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen har en deskriptiv analys tillämpats som grundats på de beskrivningar av händelseförlopp som dokumenterats i STRADA och CORE, mellan åren 2010-2013.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..

Järnvägstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens Järnvägar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för säkerhetsuppföljning av den spårbundna trafiken i Sverige. Avsevärda tekniska förbättringar har lett till betydande ökad säkerhet sista 15 åren. Lok-/tågförare arbetar under särskilda medicinska säkerhetskrav, reglerade enligt järnvägslagen (2004:19) och i Järnvägsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens från vissa av dessa säkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. Företagshälsovården har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Enligt Lagen om skydd mot Olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot Olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot Olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga Olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra Olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Att vara först på en olycksplats kan innebära en stor känslomässig stress för ambulanspersonal. Miljön kan vara kaotisk och sjuksköterskan bär ansvaret för att göra en korrekt bedömning av den eller de drabbade. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och Olyckor. Ambulanssjukvården i norr har fått utbildning i prehospital sjukvårdsledning som ska kunna användas från vardagliga händelser till stora katastrofer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av prehospital sjukvårdsledning.

Vid större Olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid Olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot Olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla Olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid Olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan Olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda Olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.