Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om hur elever upplever rasten på skolgården. I vår litteratur har vi behandlat olika faktorer på skolgården som är viktiga för att eleverna ska få en rast som tillfredställer deras olika behov. Vi har jämfört två skolor som ligger i någorlunda lika områden och där eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vår undersökning har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna går tio barn i en förstaklass på den ena skolan och tolv barn i en två- trea på den andra skolan.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Måltider på arbetsplatsen är en viktig aspekt för arbetares arbetsmiljö och trivsel på arbets-platsen. Inom restaurangbranschen tillämpas två olika typer av måltidspaus i form av måltids-rast och måltidsuppehåll, som i sin tur har olika för- och nackdelar. Måltidsrast är en schema-lagd, obetald måltidspaus medan måltidsuppehåll är en betald måltidspaus, då arbetstagare måste vara ständigt tillgängliga under hela matpausen. Måltidspaus under arbetsdagen har stor betydelse och en ostörd, ordentlig måltidspaus av tillräcklig längd leder till bättre hälsa och arbetstrivsel för medarbetare. Därför fokuserade denna studie på restauranganställdas måltidspausformer med syftet att ta reda på deras åsikter och upplevelser kring måltidsrast och måltidsuppehåll.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ?vad äcklig du är? och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande.

Abstract Titel: När det är rast så leker vi igen! Författare: Anna Thufvesson och Izabella Kolodziej Detta examensarbete handlar om hur lek och lärande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i Skåne. Barngruppen består av tjugoen barn. Klassen har två lärare. Syftet med examensarbetet är att undersöka två lärares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande samt deras tankar om hur lek och lärande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur barnen själva uppfattar lek och lärande i förskoleklassen.

Aim and research questionsThe aim of the study was to examine pupils? physical activity on schoolyards in northern Stockholm?s surrounding municipalities, based on the schoolyards? design regarding supply of spaces, material, equipment and gender. The research questions were:1. Was there any association between how well spaces, materials and equipment were represented in the schoolyards and pupils? physical activity during recess? If so, how did the association come to expression?2.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Denna fallstudies problemområde är en närmare granskning av en gymnasiesärskolans raster. Syftet med arbetet är att synliggöra en gymnasiesärskolas specialpedagogers, speciallärare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar också tidigare forskning kring raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som står i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland både elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallärare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och återhämta sig mellan lektionerna.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Denna uppsats handlar om att färdigställa musikaliska verk, om tidsbegränsningar och om att hitta olika arbetssätt och metoder för ett effektivare låtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om låtskrivning och effektivitet, en enkätundersökning till professionella låtskrivare och producenter samt skrivit sex låtar varav fyra blev färdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt när jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snäva deadlines.Den viktigaste lärdomen är att jag överskattar min egen kompetens och därmed har svår att nöja mig förrän min produktioner låter som mina förebilders verk..

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

Syftet med arbete var att få en ökad kunskap om och förståelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom området och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad läroplanen säger om området. För att få ökad kunskap och förståelse delade vi ut 81 stycken enkäter i årskurs tre och sex. För att få en ytterligare förståelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det är positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmänhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.