Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn använde sig av när de räknade samt om variation av antal, föremål och gruppering påverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer då femton barn, födda 2002, på tre olika förskolor räknade föremål där antal, gruppering och material varierades. I vårt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem räkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn använde sig av samtliga fem räkneprinciper på olika sätt och i olika ordning när de räknade samt att både antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestämning. Barnen hade lättare att räkna legobitar än kulor och behärskade de olika principerna bättre då antalet var färre eller materialet grupperat i rader..

På dagens operativsystem körs ett växande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare är undermålig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene användare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning på problemet föreslås en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat på denna information tillhandahålla gruppering av processerna. Syftet är att ge användaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i ämnet matematik.Vårt syfte med studien är att se för- och nackdelar med nivågruppering och gruppering med blandade förmågor. Nio elever i år 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och därefter har vi analyserat deras tillvägagångssätt. Vårt resultat av studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av fallstudie.Vi har kommit fram till att det inte går att säga om nivågrupperingar är positivt eller negativt för den här gruppen av elever. Det beror mycket på individen själv, vilken grupp som är fördelaktig för deras del. Det är däremot viktigt att eleverna får stimulans, utmaning och variation vilket de kan få både i en nivågrupp och i en blandad grupp.

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Upplandsstiftelsen är en organisation med målet att gynna friluftslivet i Uppsala län. De förvaltar ca trettio naturreservat, rekreationsområden och Upplandsleden. Besökarundersökningar kan ge information som är användbar för att bidra till stiftelsens mål. Syftet med arbetet var att fram en plan för genomförande av upprepade besökarundersökningar på stiftelsens områden och leden. Planen skulle inkludera besökarstudier och besöksräkning.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar.

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning är det näst svåraste delområdet för elever i årskurs 3. Flertalet forskare samt författare lyfter fram att elever tillägnar sig nya kunskaper genom kommunikationen och samspelet med andra klasskamrater. Utifrån ovanstående resonemang blir det centralt att pedagogen har kunskap om hur han/hon kan skapa optimala gruppsammansättningar vid problemlösningsarbetet. Detta för att elevers prestation och kommunikation skall gynnas. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppkompositioner påverkar elevers kommunikation och prestation.

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar aggressionsnivån hos grupphållna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan få för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor påverkas av många olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgång på strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har däremot ingen betydande effekt på förekomsten av aggressivt beteende. Sådana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar på försämrad djurvälfärd.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren? Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat.

Real-time systems are required to answer to external stimuli within a specified time-period. For this to be possible, the systems behaviour must be predictable. The use of active databases in real-time systems introduces unpredictability in the system, e.g. due to their use of active rules. The behaviour in active databases is usually specified in ECA-rules.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder frångymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.