Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även Nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom Nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för Nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar Nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder Nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika Nischbanker.Resultatet visar att Nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska Nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Denna uppsats är baserad på en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska bankmarknaden förändras ständigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker är den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades Nischbanker på den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa Nischbanker är att de viktigaste kunderna försvinner från storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna är så hård, att under de senaste två och ett halvt åren har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lång tid varit viktigt men har idag ändrade förutsättningar.

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli Nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering..

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya Nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på Nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

Syfte: Syftet är att, utifrån ett branschperspektiv och ett kundperspektiv, finna orsaker till varför de traditionella bankerna lyckas behålla sin dominerande ställning trots konkurrensen från uppstickarbankerna. Vi ämnar även visa vilka kundtyper som tjänar mest på ett aktivt val av bank. Slutsatser: Under arbetets gång har vi identifierat ett antal faktorer vilka förklarar varför uppstickarbankerna inte tagit större marknadsandelar från de traditionella bankerna. Det beror dels på branschspecifika och dels på kundspecifika faktorer som bankerna använder. Branschfaktorerna är stordriftsfördelar, kontorsnät, långvariga relationer, varumärken och att banken tjänster är lågintresseprodukter.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att Nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter.

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska Nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade.

The banking industry is a fundamental part of the economy in Sweden. Despite its importance, the competition and the concentration level within the Swedish banking sector is relatively unexplored. This paper aims to examine the development of the concentration level in the Swedish banking sector during a period of ten years, 2003 to 2013. The examined banks in the study are the four largest banks in Sweden; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, and four selected niche banks, ICA banken, Ikano Bank, Länförsäkringar Bank and Skandiabanken. In order to examine the development in percentage change, there are six selected variables; loans, deposits and borrowings (both public and households), net interest income and return on equity, which are observed during a period of ten years.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem påverkar motivationen hos dess kontorsanställda. Primärdatan insamlades genom intervjuer och enkätundersökningar. Med kvalitativ metod som utgångspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundärdata, för att framställa de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har även med hjälp utav den kvalitativa metoden genomfört enkätundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att fastställa vår slutsats. Med utgångspunkt ifrån ett antal teorier har vi främst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet från bankerna.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en längre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar själva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit känt som begrepp sedan enlängre tid tillbaka och att användningen av kundlönsamhetsanalyser är utbredd, finns det endast enbegränsad mängd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom området (Cäker, 2000).Vi har därför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnåkundlönsamhet på den svenska bankmarknaden, eftersom det är uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta område.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnå kundlönsamhet sker på densvenska bankmarknaden. En rättvisande och bred bild skapas genom att kartlägga och analysera bådestorbanker och Nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper båda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger på storbankerna och studiens tyngdpunkt läggs i dengeneralisering som ämnas göras av storbankernas styrning.

I takt med att nya aktörer intar den svenska bankmarknaden ökar kraven på de stora traditionella aktörerna. Trots detta väljer ändå många bankkunder att stanna kvar vid sin ursprungliga bank, vilket är en bidragande orsak till att det fortfarande råder en märkbar trögrörlighet på marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsaker till den befintliga trögrörligheten på den svenska bankmarknaden utifrån ett kund - och branschperspektiv. Andra områden som uppsatsen syftar att undersöka är hur nöjda bankkunderna är och vilken betydelse interaktionen mellan banken och kunden har. Som utgångspunkt har vi valt teorier från vedertagna forskare som står för en traditionell syn inom relationsmarknadsföring.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan Nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan Nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.