Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem.Genom Netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook.Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook..

Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen. Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk. För att samla in data användes Netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar. Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem.Genom Netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook.Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook..

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Bakgrund och problemformulering - Vi har valt att studera och analysera i vilket avseende det sker user innovation på ett forum skapat av företaget Salesforce. Forumet är ett brand community för användare som utvecklar Salesforce tjänster. Frågeställningarna behandlar om det sker olika typer av user innovation och vad det är som driver användarna till att innovera på det forum vi har valt att studera. Vår studie syftar till att bidra med en bredare kunskap och förståelse kring ämnet då det finns begränsad forskning kring user innovation inom online brand communities idag.Teori - Begreppet brand communities förklaras utifrån Muniz och O?Guinns (2001) synsätt som innebär att ett online brand community är en samlingsplats på internet dedikerat till ett specifikt varumärke.

The aim of this study is to identify and analyze the discourse within a gothic online community and examine how they use significant symbols to create themselves as goths and being part of a community. In order to achive this aim, eleven different forum threads were examined to amalyze how the goths created their significant symbols within the online community and through interaction with each other. The results implies that the discourse within the community describes the goths as either true or false goths and that it is important to maintain this boundary.

Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren.Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa artiklar på sajten.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, Netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke..

Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity.The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Mycket av dagens hälsokunskap hämtas via internet och gemensamma uppfattningar kring hälsa skapas och sprids genom sociala medier.Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas.Teoretisk referensram: Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper.Metod: Föreliggande studie har inspirerats av en Netnografisk metodansats och observationer användes vid datainsamlingen. Insamlingsmaterialet bestod av text- och bildinlägg och hämtades från Facebookgruppen Min Resa Räknas samt från #minresaräknas på Instagram. Det empiriska materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Hälsa lärs och konstrueras genom socialt samspel i nätgemenskapen. Lärandet bestod av förhandlingar där kunskaper och erfarenheter kring hälsa utbytes inom gemenskapen. Hälsa konstruerades främst genom kost och träning och centralt för konstruktionerna var förändringsprocesser samt kroppsligt utseende.Slutsats: Hälsans konstruktioner inom internetforumet Min Resa Räknas speglar hälsonormer och samhällsproblem..