Sök:

Sökresultat:

22 Uppsatser om Naturvårdsbränning - Sida 1 av 2

Ett väntrum med identitet : En studie i hur väntrummet kan skapa en tydligare länk mellan besökare och myndighet

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

HISTORISK SLAVISTIK MED ST?D AV MASKININL?RNING Automatiserad handskriftsigenk?nning av ?stslavisk kyrkoslaviska fr?n 1400-talet

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Ekonomi, psykologi eller både och? : En studie kring hur nyansering av en estetisk miljö kan påverka köpares upplevda betalningsvilja.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Medarbetares skattning av chefers konflikthanteringsförmåga predicerar chefers självskattade emotionsreglering

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

Ha?llbara alternativ inom sjo?farten : En utva?rdering av metanol och va?gkraft som marina drivmedel

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Sjuksköterskors reflektioner kring ämnet sexualitet i omvårdnadsarbetet vid cytostatikabehandling : En kvalitativ intervjustudie

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

ATT H?LLA FAST ELLER SL?PPA TAGET? Sjuksk?terskans inst?llning till tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk slutenv?rd. En litteratur?versikt

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

L?sundervisning i anpassad grundskola

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Peer Support i v?rden av traumatiserade flyktingar. En etnografisk f?ltrapport om erfarenhetsbaserat st?d inom R?da Korsets behandlingscenter

Denna uppsats unders?ker hur Peer Support praktiseras inom v?rden av traumatiserade flyktingar vidSvenska R?da Korsets behandlingscenter i G?teborg, Sk?vde och V?nersborg. Peer Support inneb?ratt personer med egen erfarenhet av trauma, migration eller psykisk oh?lsa arbetar som st?dpersonerinom v?rdorganisationer. Studien fokuserar p? hur denna roll integreras i den dagliga verksamhetenoch hur relationer mellan patienter, Peer Support och professionell personal formas i olikav?rdpraktiken.

1 Nästa sida ->