Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med Naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med Naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla Naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat.

Enligt Skolverket är förskolans uppgift att lägga en grund för ett livslångt lärande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön är bra för barnens lek och därmed utvecklade för att det är genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgård. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med Naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha några stora färgglada lekredskap. Målet med arbetet är att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med Naturmaterial och växter.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson Studien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekens syfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas. antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olika utevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut. Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheter barns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola. undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationen lekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller Naturmaterial i sin lek, samt vilka leksakerna/Naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria är något annat som studeras i undersökningen. De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektive samt sammanlagt 31 barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både Naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen.Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn.

Genom detta arbete vill jag främst se hur man kan använda sig av naturen när man ska anlägga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med små medel, med material från naturen. Jag vill även ta reda på hur viktigt det är för barn att få tillgång till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda på genom en litteratur studie där jag avser att svara på frågorna: Varför utemiljön är viktig?, Hur man kan anlägga naturlikt? .

Garde erbjuder ett annat sätt att packa sina kläder. Det är ett skräddarsytt handbagage som vårdar om kläderna under resans gång. Utsidan har kraftiga handtag, axelrem och upphängningsmöjlighet i garderoben för att användaren får bättre översikt i väskan. Insidan är utrustad med galgar, klädpåsar och skoförvaring. Alla funktioner är tydliga för användaren och konstruktionen är gjort i Naturmaterial som är lätt att laga och återvinna.

Inriktningen på arbetet är att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlärning och utveckling. För att besvara frågan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna på förskolorna har deras syn på barns inlärning och hur de själva arbetar för att främja barnens inlärning kommit fram. Det har studerats hur två förskolor med olika inriktning arbetar för att främja barns inlärning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. Utifrån observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de båda förskolorna men också likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssätt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.

I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av Naturmaterial och vegetation på lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på lekplatser.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

I detta examensarbete utvecklas ett solcellsstativ i trämaterial. Ett idékoncept fanns somgrund för hur stativet skulle kunna utformas. Detta har vidareutvecklats, till färdigt systemanpassat för tillverkning.Resultatet blev ett fackverksstativ i trä bestående av vinklade halva oktaeder i rad.Trädetaljerna binds samman med knutpunkter i formsprutad plast, som med klämkraft hållerfast trädetaljerna. Knutpunkterna är konstruerade för att minimera åverkan på träet samtmotverka röta.Systemet är verifierat både genom beräkning, simulering och jämförelse med liknandekonstruktioner. Materilavalet är gjort med systematik enligt Ashby, Material Selection inMechanical Design.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel.