Små barn visar tidigt intresse för Naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för Naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för Naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för Naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen..

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program. Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och Naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och Naturkunskap. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod.

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen Naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i Naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen Naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen Naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts.

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböckersom idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de störstaförlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer siginte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit uppsamtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganskastora skillnader.

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och Naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskola En likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och Naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och Naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av läsförståelse som erbjuds i läromedel i svenska, Naturkunskap och samhällskunskap i skolans mellanår. Undersökningen söker svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i läroböcker i svenska, samhällskunskap (geografi) och Naturkunskap i grundskolans mellanår och hur dessa kan förstås i relation till teorier och forskning kring läsförståelse.Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolämne, och genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys. De läromedel som analyseras är Bums (svenska), Koll på världen (geografi) och Naturkunskap 6 (Naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna används af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg.Studien visar att samtliga läromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmässig hög andel av läsförståelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. Svenskämnets läromedel innefattar en större bredd av både läsförståelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i läromedlen i samhällskunskap och Naturkunskap.

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic..

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet Naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i Naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Laborationer är ett naturvetenskapligt arbetssätt, som ger tillfälle för eleverna att förstå hur den naturliga världen fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillåter antingen att läraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lär sig mer, men i utbyte mot högre krav på samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, då de bara följer instruktionerna.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet Naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.