Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för Naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela Naturkunskapen och på kursen Naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

Det sägs att gymnasieskolan i Sverige är en skola för alla, där elever oavsett vilket gymnasieprogram de läser förväntas nå upp till samma mål i sin utbildning, via de målrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som läser kursen Naturkunskap A följer således samma kursplan, med samma mål och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av läromedel för kursen, som är anpassade och avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den här uppsatsen görs en analys och jämförelse av två anpassade läromedel för kursen Naturkunskap A. Läromedlen är anpassade på så sätt att de är avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av Naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i Naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika Naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål..

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i Naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i Naturkunskap.

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa Naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av Naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av Naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Syftet med undersökningen är att studera vad som påverkar elevernas motivation till lärande inom Naturkunskapsämnet.För att genomföra undersökningen använde vi oss av två olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkätundersökning.Resultatet av undersökningen är att eleverna vill att undervisningen ska vara spännande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnå detta är läraren. Eleverna vill att läraren bl.a. ska vara kunnig i sitt ämne och vara en bra pedagog. Arbetssättet ska vara varierande.

I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen Naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i Naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt.

I de nationella målen för ämnet Naturkunskap i gymnasieskolan lyfts naturvetenskapernas arbetssätt fram. Ett verktyg för naturvetare är rapportskrivningen. Laborationsrapporten är en traditionell metod i Naturkunskapsämnet och borde vara möjlig att utveckla. I detta arbete finns en översikt över strukturen i aktuella instruktioner för laborationsrapporter. Därefter följer en teoriöversikt om lärande i naturvetenskap och en forskningsöversikt om skrivandets roll för lärande i naturvetenskap.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt Naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i Naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i Naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen.