Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i Naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i Naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i Naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i Naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit.

Genom detta arbete vill jag främst se hur man kan använda sig av Naturen när man ska anlägga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med små medel, med material från Naturen. Jag vill även ta reda på hur viktigt det är för barn att få tillgång till Naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda på genom en litteratur studie där jag avser att svara på frågorna: Varför utemiljön är viktig?, Hur man kan anlägga naturlikt? .

Människan har i alla tider avbildat Naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra Naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser Naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på Naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar Naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av Naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

Denna uppsats behandlar hur Naturen används som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i Naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hurpedagoger använder barnets bildskapande i Naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlägga deras vanor och visioner om bildskapande i Naturen. Utifrån intervju och studiebelyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet är att miljön för barnens bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnetnäring till sin fantasi sker en utveckling..

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska Naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i Naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar Naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till Naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i Naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i Naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Andersson, O. (2012) Förhållandet till Naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.Människans förhållande till Naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar Naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till Naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i Naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i Naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av Naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för Naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring Naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Vår studie handlar om förskollärares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnå med den och vad de anser att barnen lär sig under den. Vi har även valt att belysa vilken prioritet de lägger vid vistelse i Naturen och hur de ser på sina förutsättningar. Anledningen till att vi valt detta område är att vi är intresserade av Naturen och har förhoppning om att även kommande generationer ska finna glädjen i naturvistelsen. Vår teori är att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i Naturen.

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till Naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till Naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av Naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till Naturen har någon betydelse för hur Naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om Naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till Naturen har betydelse. De tycker att Naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt Naturen och människans förhållande till den skildras i Nils Holgerssons underbara resa och om dessa skildringar av Naturen kan tolkas som kommentarer till aktuella frågor och samhällsförändringar i bokens samtid.Följande frågeställningar undersöks: Hur beskrivs Naturen ? vilka roller och egenskaper tillskrivs den? Hur beskrivs djuren ? vilka roller och egenskaper tillskrivs de? Samt hur skildras och kommenteras människans påverkan på miljön ? vilket ansvar har människan för Naturen/djuren?.

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ?Furierna från Borås?, ?När döden kom till Bodskär?, ?Leka med Liam? och ?Tre veckor av lycka?. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att Naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av Naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder Naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.