Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka sätt två lärare använder sig av Naturen som resurs i naturundervisningen. I litteraturgenomgången sätts olika teorier kring naturundervisning in i ett sammanhang och den för ämnet aktuella kursplanen presenteras. Den undersökning som gjorts och som legat till grund för den analytiska diskussionen, har varit förlagd i årskurs tre respektive årskurs tre-fyra på två olika skolor. Eleverna i de båda klasserna har svarat på frågeformulär. Även de aktuella lärarna har fått fylla i frågeformulär med liknande frågor.

Synen på Naturen har förändrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt är det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sätta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvändighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. Därför är det relevant att som landskapsarkitekt ställa sig frågor som: Vilka roller har den svenska Naturen fått ikläda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag själv Naturen? Hur påverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhället? Hur påverkar natursynen vårt sätt att vistas i Naturen? Den här uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nämligen friluftsNaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första årtionde. För att svara på frågan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens årsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man på fritidshem i Umeå använder sig av Naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när Naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen använder Naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av Naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i Naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i en förskoleklass uttrycker och utvecklar insikter om hur den mänskliga kulturen och människan som individ påverkat och omformat Naturen. Studien baserades på fyra barnintervjuer som låg till grund för undervisningen, de intervjufrågor som ställdes användes även i efterintervjun med kompletterande frågor kopplade till undervisningen vilka berörde det historiska perspektivet. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner i form av en lektionsserie i helklass. Den avslutades med uppföljningsintervjuer med samma fyra elever. Syftet med för- och efterintervjuer, var att studera om eleven utvecklat sina insikter.

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare.I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att arbeta med matematik i Naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet i denna uppsats att studera varför Naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från Naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och Naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att Naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan främja barns intresse och omsorg för Naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i två lågstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi båda ville göra den praktiska delen av examensarbetet på orter där vi kommer ifrån. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för Naturen skulle främjas.

Syftet med denna undersökning är att undersökaPedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i Naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som Naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med Naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som Naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i Naturen.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av Naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om Naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser Naturen som något som är hotat i sig.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen Naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad ungdomar upplever att de lär sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsätts till handling. Utifrån tre fokusgrupper med scoutkårer i Skåne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. Vår undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lär sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de får inom natur och miljö är till stor del Allemansrätten, att inte skräpa ner och förstöra Naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de får omsätts till några konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag från att de värnar om Naturen under vistelsen där.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur förskollärare i ´I Ur och Skur-förskolor´ tillämpar förskolans läroplan i Naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. Både förskolans läroplan och Friluftsfrämjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstå sin delaktighet i Naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder använts. Intervjuerna med två verksamma förskollärare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes på två olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet använde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska Naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i Naturen.