De svenska Nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till Nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska Nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första Nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring Nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny Nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien.I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan Nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny Nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny Nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen,turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i Nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i Nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök,samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i Nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och Nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och natur.

Sweden has had laws protecting nature for about a hundred years. In this paper the views of nature and the values that serve as a rationale for protective measures are analyzed as results of a social process characterized by the dialectic relationship between institutions and discourse. Critical discourse analysis (CDA) is used to study this relationship and the discursive practices used by institutions, which reproduce or reshape views of nature that define the relationship between society and nature. Institutional design contributes to shaping discourse in the field of nature protection, while being originally shaped by discourse. In Sweden, the national park is an institution that reproduces a view of nature as the wild and untamed opposite of society, and the natural reserves reproduce a view of nature as holder of a multi-faceted set of values intertwined with society.

Detta arbete skrevs som avslut på utbildningen Samhällsbyggnad vilket är ett högskoleprogram på Luleå Tekniska Universitet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anläggningar.Arbetet började med att formulera frågeställningar att arbeta kring, utifrån dessa skapades sedan intervjufrågor som stöd i mina samtal med de anställda på Länsstyrelsens fältenhet. Övrig kompletterande information har hämtats från diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nämnda i referenslistan. Text utan källhänvisning är hämtad från intervjutillfällen och egen erfarenhet.Fältenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anläggningar som de flesta ägs av Naturvårdsverket. Fastigheterna finns på statens mark i skyddade områden med olika bevarandegrad och anläggningarna är av varierande karaktär, från spänger efter statliga leder till bevakarstugor för de anställda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gång har jag lärt mig mycket.

Nationalparkerna utgör den högsta naturskyddsformen i Sverige och ska representera och bevara unika svenska landskapstyper för framtiden. Genom att ett område förklaras som nationalpark kan föreskrifter som begränsar användandet, brukandet och allemansrätten införas i syfte att skydda området och bevara dess naturvärden. I Sverige kan Nationalparker, enligt bestämmelserna i miljöbalken, endast bildas på mark som tillhör staten. Detta krav ger att staten, via Naturvårdsverket, måste förvärva äganderätten över de områden som efter regeringsbeslut ska utgöra nationalparken. Syftet med uppsatsen är att redovisa de markåtkomstmetoder som används och i vilken omfattning de förekommer.

Elefanter är och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal på grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsäljning, samt en förändring av såväl mänsklig utbredning samt regn mönster, och flera Nationalparker upplever nu ökade skador på grund av rikliga elefantpopulationer, det så kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 år tillbaka rapporter från östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapellträd på grund av elefantbetning. Några av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. På grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mångfalden i växtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns något problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jämföra skador på de två träden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 Nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex.

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat.

Uppsatsen handlar om konflikten mellan människor och elefanter vilket är ett problem på alla de ställen i världen där människor och elefanter lever sida vid sida. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från skogsreservatet Thuma Forest Reserv i Malawi där konflikten är ett faktum. Ett fältarbete utfördes under en tre veckors period i reservatet och dess närområde i syfte att studera förvaltarna av reservatet det vill säga Wildlife Action Group (WAG) och deras arbete med konflikthanteringen. Metoderna som användes i fältarbetet var deltagande observation och intervjuer. Uppsatsen är även baserad på litteratur studier vilket innebär att ämnet är beskrivet på en mer generell nivå.

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 Nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.

Tio procent av Sveriges yta är idag skyddad i naturvårdssyfte, huvudsakligen i form av Natura 2000-områden, naturreservat och Nationalparker. Största arealen utgörs av naturreservat (Naturvårdsverket 2005c). Många gånger är den biologiska mångfalden huvudsyftet vid inrättandet av ett skyddat område, men syftet kan även vara att ge besökaren möjlighet att uppleva mer opåverkad natur. Friluftsanordningar inom ett naturområde bör vara väl planerade då de ska tillgodose flera olika syften för besökaren. De ska underlätta rörelse, orientering och vistelse i naturen.