Samförvaltning av Tyresta nationalpark och naturreservat?
En undersökning av förvaltningsmodellenoch lokalt deltagande
Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat. Deltagandet i t.ex.nationalparker anses av flera forskare vara fortsatt begränsat och kan syfta till att öka acceptansen för myndigheters bevarandelinje. Uppsatsen behandlar frågan om lokal delaktighet iskyddade områden genom en fallstudie av Tyresta nationalpark och naturreservat ur ett samförvaltningsperspektiv. Detta område förvaltas sedan 1993 av Stiftelsen Tyrestaskogen, som inkluderar representanter från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Tyresö kommun och Haninge kommun. Syftet är att analysera lokalt deltagande vad gäller skötsel och förvaltning av Tyresta nationalpark och naturreservat, och på vilka sätt lokalt deltagande i området, avseende både kommuner och andra lokala aktörer, kan kopplas till stiftelseformen som förvaltningsmodell. Kvalitativa intervuer har gjorts med representanter för naturvårdsverket, de berörda kommunerna, och för olika intressentgrupper i området, för att få en bild av förvaltningssituationen samt av intressen och uppfattningar om lokalt deltagande vad gäller förvaltning och skötsel. Resultaten visar att förvaltningsmodellen innebär ett lokalt deltagande på kommunalnivå i form av ett partnerskapsarrangemang, men att den har mindre betydelse för lokala aktörsgrupper, vilka inte är involverade i ett formellt beslutsfattande. Förvaltningsmodellen ses av kommunrepresentanterna som något som förhindrat större konfliker. Förtroende från från lokala aktörsgruppers sida gentemot förvaltaren kan också kopplas till ett lokalt deltagande, dock inte som en direkt följd av stiftelseförvaltningen. De få konflikterna och det relativt begränsade engagemanget kan dock också förstås utifrån det begränsade resursberoendet och en gemensam syn på landskapets och naturens värden. Det finns dock lokala synpunkter och mindre konflikter, vilka tillsammans med det lokala deltagandets karaktär indikerar ett rådande bevarandeperspektiv i linje med en traditionell naturvårdssyn.