Olika teorier kring varumärkeshantering och varumärkesbyggande ställs mot empiri och sekundärdata från tre fallföretag som bytt eller ska byta namn. Empirin är insamlad via kvalitativa intervjuer under våren 2006. Fokus ligger på huvudfallet, E.ON, och hur deras Namnbyte gått till och vad det fått för konsekvenser på företagets varumärkeshantering. Resultatet diskuteras utifrån överförbarhet och förslag till fortsatt forskning. Det innebär i korthet att ett Namnbyte påverkar flera aspekter av ett företags varumärkeshantering bl a såtillvida att arbetet med att skapa varumärkeskännedom initialt intensifieras.

Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett Namnbyte. Trots detta har företagsNamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett Namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållanden kring företags Namnbyten på existerande produkter. Uppsatsen belyser varför företag byter namn på existerande produkter och hur företag går tillväga vid Namnbyte på en produkt. Vi genomförde en fallstudie av varumärkena Jif och Milda. Jif ägs av företaget Lever Fabergé där produktchefchefen intervjuades. Vidare genomfördes en intervju med varumärkesansvarig för varumärket Milda som ägs av företaget Unilever Bestfoods AB.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom Namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett Namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har Namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Syftet med vår studie är att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvägledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det låga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vår studie funderade vi på olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som går på Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvägledare på olika högstadieskolor. Vi gjorde även en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i ämnet. Genom sammanställande av intervjuerna och vår litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet är så få. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att pojkarna upplever den information de får angående sitt gymnasieval som bristfällig. Vår reflektion kring detta slutar vid frågan; kan ungdomarna ta till sig den information de får? Vidare kan vi konstatera att våra intervjupersoner tycker att ett Namnbyte och en tydligare struktur på programmet är att föredra..

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

Sedan 50-talet har det diskuterats hur vida fysioterapeut är en bättre titel för sjukgymnaster. I december 2013 fattade Sveriges Riksdag beslut om att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel. Sjukgymnast har sedan länge varit en etablerad yrkestitel men ?fysioterapeut? är mer internationellt och framhäver yrkets promotiva och preventiva egenskaper bättre än vad ?sjukgymnast? gör. Få studier är gjorda på hur allmänheten uppfattar yrket.

Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, Namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken..

Denna C-uppsats behandlar ämnet adoptioner ur ett allmänt övergripande perspektiv utan någon särskild kärnfråga eller dylikt. Uppsatsen tar främst sikte på internationella adoptioner och vad som krävs vad för att få genomföra en sådan. Beträffande detta så har jag gått igenom alla de faser som man som adoptivförälder måste gå igenom för att få genomföra en adoption, alltifrån att man går igenom en lämplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför själva adoptionen. Socialtjänsten i hemkommunen har ochså en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som är skriven ur ett rättsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rättsregler som reglerar adoptioner samt även de internationella rättsregler (såsom konventioner) som finns.

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera Namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut.

ABB Composites är ett företag som är känt för sin tillverkning av isolatorer till högspänningsapplikationer. Det ligger beläget en bit utanför Piteå och har ca 160 stycken anställda. På grund av att företaget 2010 genomgått ett Namnbyte behövdes en del förändringar genomföras vad det gäller marknadsföringsmaterialet. I samband med det fanns det också ett behov av att förnya företagets entré med en ny produktutställning och eventuellt andra förändringar. Examensarbetet gick därför ut på att ta fram nytt presentationsmaterial, däribland två broschyrer och dessutom förnya företagets befintliga entré.

I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra Namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid Namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag Namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor.För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra Namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid Namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag Namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor.För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

 Syfte: Syftet med den här uppsatsen är ta reda på hur ett varumärkesbyte kan gå till samt ta reda på hur personalen påverkas av ett Namnbyte. Det företag som valts ut för studien är bankkoncernen Swedbank.  Metod: Uppsatsen är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier av företaget Swedbank. Teorin har inhämtats från böcker inom ämnena varumärkeshantering och organisationskultur. Det empiriska materialet är baserat på en intervju av Swedbanks varumärkeschef och en enkätundersökning där ett antal kontor deltagit. Resultat och slutsats: Resultatet som framkom visade vilka motiv Swedbank hade inför Namnbytet, hur varumärkesstrategin genomfördes samt ledningens åsikter kring hur personalen hanterat de nya riktlinjerna. Resultatet tog även fram personalens egna uppfattningar kring företagets nya budskap, det nya varumärket och förändringsprocessen. Förslag till fortsatt forskning: Jag tycker att det vore intressant att göra en mer utförlig undersökning av varumärkesbytet.

Parkkaraktärerna härstammar från forskning kring människors preferenser i parker. I dagläget utvecklas karaktärerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mått på rekreativa värden. I samband med detta döptes karaktärerna om till miljökaraktärer. Svårigheter finns med att omsätta karaktärerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger på människors subjektiva värderingar. Detta examensarbete grundar sig på en regional inventering av fyra utav de åtta karaktärerna.