SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade Nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, Nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  Nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

Bakgrund:De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband Nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i Nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i Nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet.

Massage är en gammal behandlingsmetod som kan ges vid olika muskulära tillstånd. I Sverige är det vanligt förekommande med Nacke- och skuldersmärta och massage är ett av de behandlingsalternativ som finns. Detta är en metod som fysioterapeuter tidigare behandlat med men som nu diskuteras. Att undersöka evidensen för massage som smärtlindrande behandling vid Nacke- och skuldersmärta. En litteratursökning gjordes på databaserna Cinahl, PubMed, Pedro och Ahmed.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Bakgrund: Långvarig smärta i Nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i Nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet.

De senaste årtiondenas explosionsartade teknologiska utveckling har gett oss möjlighet till en mer stillasittande och inaktiv livsstil framför skärmbundna aktiviteter som datorer, surfplattor och smartphones. Det leder till en avvikande hållning. En avvikande hållning i Nacke och axlar definieras som ökat framskjutet huvud, ökad thorakal kyfos samt protraherade (framskjutna) axlar. Genom ökad aktiv eller passiv tension av pectoralis minor har forskare antytt att det kan påverka skuldrans kinematik för individer med nack- och skuldersmärta. Syftet med studien var att utvärdera om töjning av pectoralis minor med behandlingsmetoden Ventral Töjning Pectoralt (VTP) har någon inverkan på individens avvikande hållning genom korrigering av axlarnas och Nackens position.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i Nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i Nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i Nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) är ett relativt vanligt problem hos befolkningen. Det största problemet för de drabbade är smärta men det kan även orsaka rörelseinskränkningar samt ge refererad smärta. Diagnosen ställs enligt Simon och Travell utifrån ett antal olika diagnoskriterier, så som palperbara knölar i muskulaturen och ökad känslighet på och runt dessa. Sjukgymnastiska smärtreducerande behandlingsmetoder kan delas upp i invasiva- eller icke invasiva metoder. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteratursammanställning kartlägga evidensen för olika smärtreducerande sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid MTrP i Nacke, skuldra och ländrygg.

Introduktion: Både dator- och mobilanvändandet har under de senaste åren ökat markant. Därför har relaterade muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvändande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmärta samt ländryggsmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga besvär i Nacke/axlar och ländrygg som är relaterat till dator- och mobilanvändande hos elever på ett gymnasium i årskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 78 gymnasieelever i årskurs tre på ett gymnasium i Norrbotten. Enkäten utformades av författarna själva med inspiration från andra studiers enkätformulär.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

IT-användningen har ökat kraftigt de senaste åren både i skolan, på arbetet och på fritiden och det är väl känt att hälsoproblem uppstår av långvarig datoranvändning. I kombination med olämpliga arbetsställningar ökar risken för problem i Nacke, skuldror och armar. Det saknas fortfarande kunskap på många områden bland annat i hur stor utsträckning dessa besvär påverkar prestationsförmågan.Syfte: Att beskriva förekomst av besvär i Nacke, skuldror och armar hos en grupp unga IT-användare (studerande på datalinjen) och eventuell prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete, samt att jämföra resultat från telefonintervju med resultat från en pågående uppföljning via web-enkät.Undersökt grupp och metod: Studiegruppen som bestod av 67 personer hämtades från en grupp på 643 studerande på datalinjen som angivit pågående besvär från rörelseorganen med prestationsnedsättning. 20 personer boende i Göteborgsregionen valdes ut för en telefonintervju angående kvarstående besvär och prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete. Resultatet från telefonintervjun har därefter jämförts med resultatet från en sedan tidigare planerad 1-årsuppföljning via web-enkät.Resultatet/Diskussion: Besvär relaterade till datorarbete och som påverkar prestationsförmågan kan börja tidigt och i många fall vara ett problem redan innan man kommit ut på sitt första riktiga arbete.

Bakgrund: Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär.Metod: Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och Nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från Nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter.

WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch Nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p<.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test..