I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i Myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet.

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska Myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland.Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget.Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska Myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i Myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

I uppsatsen analyseras lättlästa Myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa Myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa Myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

I uppsatsen analyseras lättlästa Myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa Myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa Myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? Myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Hur kan läroplanens krav på undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som kräver bedömning i enskilda ämnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lägga för verksamma gymnasielärare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielärare använder för att bedöma ämnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde på intervjuer med sju lärare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjälp av metoden analytiska jämförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig åt i tre aspekter: vilka som planerade, mål- och kriteriearbete samt bedömningsform.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex Myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra Myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.