Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i Myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk Myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska Myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland.Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget.Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska Myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen.

The purpose of this thesis has been about processing an already existing folder for a tax funded organization which is also the employer for this mission ? Expectrum. The reason is that both Expectrum themselves and the recievers of the folder are unhappy with the existing material. The critic that has been directed to Expectrum is that the recievers have trouble understanding what Expectrum is and what they do. Based on qualitative methods such as interviews and text analysis I?ve been able to answer my questions for this thesis.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants). The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained.

The purpose of this Bachelor?s thesis is to examine university librarians? perceptions of information literacy, of students? information literacy and of education in information literacy. The focus is on how they perceive the students? information literacy development during their university studies. Also of interest in this study is how librarians think that their teaching in information literacy should be included in the students? other courses. Three librarians at a Swedish university library were interviewed using qualitative interviews.

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller..

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what.To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal.

In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners? recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (?Statute Book of the Swedish National Police Board?), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.The study is divided into two parts.