Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa Muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga Muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av Muskuloskeletala besvär.

Bakgrund: Personer med Muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och Muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Bakgrund: I Sverige utgör Muskuloskeletala och psykosociala besvär idag de främsta orsakerna till långvarig sjukskrivning för såväl kvinnor som män. Ungefär varannan vuxen har smärta från rörelseorganen. Detta har även visat sig gälla för yrkeskategorin musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzmusiker är ännu obeforskad. Arbetet som musiker är förenat med en rad riskfaktorer för Muskuloskeletala besvär. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa en hälsoenkät och utifrån den kartlägga Muskuloskeletala besvär, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzmusiker i en storbandsorkester.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av Muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och Muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

The purpose of this study was to investigate whether cannabis use can affect cognitive functions. The method that was chosen to answer the purpose of the study was a general literature review. Article search occurred in the databases PsycINFO and PubMed. Nine articles were selected based on the study?s inclusion criteria.

För de människor som lider av Muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Musiker är i stor omfattning drabbade av spelrelaterade Muskuloskeletala besvär (PRMD). Bland musikerna är stråkmusiker, däribland violinister och violaster, särskilt drabbade. Violinister och violasters rörelser under musicerande involverar bland annat asymmetrisk hållning och höga krav på precision i rörelserna. Det är väl känt att smärta kan påverka och förändra rörelsekontrollen. Ökade kunskaper om rörelsemönster vid musicerande och eventuella avvikelser vid smärttillstånd kan ha betydelse för prevention och rehabilitering av PRMD.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smärtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som används. Akupunktur är en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika Muskuloskeletala smärtproblem är välbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlägga fysioterapeuters kliniska användande av akupunktur på patienter med muskuloskeletal smärta inom primärvården i Norrbottens län. Data samlades in genom en egenutformad webbenkät.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Introduktion: Både dator- och mobilanvändandet har under de senaste åren ökat markant. Därför har relaterade Muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvändande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmärta samt ländryggsmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga besvär i nacke/axlar och ländrygg som är relaterat till dator- och mobilanvändande hos elever på ett gymnasium i årskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 78 gymnasieelever i årskurs tre på ett gymnasium i Norrbotten. Enkäten utformades av författarna själva med inspiration från andra studiers enkätformulär.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens Muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av Muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.

I Sverige har en diskussion växt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rätt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror på gruppen patienter med Muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvärksbesvär. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, främja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvär inom det Muskuloskeletala systemet. I Norge får numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige är läkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

SammanfattningSyfte:Syftet med den här studien var att undersöka om de unga vuxna som söker naprapatbehandling för sina ryggbesvär upplever sitt liv som stressande. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut mellan ryggbesvär och skattad stress vad gäller ålder, kön, stressorer, hur länge de haft ont och omgivningens krav? Skiljer sig smärtlokalisation mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress? Skiljer sig smärtintensitet mellan de som skattar låg stress mot de som skattar hög stress?Metod:En kvantitativ studie med enkäter som besvarades av 135 patienter (72 kvinnor, 63 män) som sökt behandling genom tre olika naprapatkliniker i Stockholm och Katrineholm. Alla patienter födda 1988-1993 som sökte behandling genom klinikerna tillfrågdes om medverkan i studien. Samtliga tillfrågade tackade ja och fullföljde ifyllandet av enkäterna vilket resulterade i att studien inte hade något bortfall.Resultat:De som sökt för ryggbesvär skattar en högre nivå av stress i förhållande till de som sökt för övriga Muskuloskeletala besvär.