Syftet med detta arbete är att undersöka barnens egna syn på skolans Musikundervisning i förhållande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i årskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frågeställning vi har utgått från är "Hur ser barn på Musikundervisningen i förhållande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nästan alla barnen som ingått i vår undersökning är nöjda med Musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehålla mer populärmusik.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och Musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i Musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att Musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur Musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med Musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden Musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frågeställningar jag har använt mig av är vilka strategier de använt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det är möjligt att integrera musikvideoskapande i Musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande på ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lärande, fokus i arbetet, social kompetens, användande av symboler, kontroll över skapandet och att särskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande Musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske iMusikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och påvilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärandesom sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kanförespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främstgenom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i läroplanerna minskat genom åren.

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill?eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på Musikundervisning i år 7?We mostly play.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig Musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Detta examensarbete är inriktat på Musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkätundersökning har elever fått svara på vilken syn de har på Musikundervisningen och hur de kan ha användning av den i framtiden. En musiklärare har intervjuats för att ge ett lärarperspektiv på de frågor som väckts hos mig som författare, när jag gått igenom resultatet av enkätfrågorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har på Musikundervisning. I undersökningen har jag använt litteratur från musikvetenskapliga sammanhang för att försöka få fram fakta och åsikter kring de olika svar som framkommit av enkätundersökningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans Musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller Musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i Musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? Musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..