I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplägg och frågeställning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande Musikterapeut. Av den litteratur jag använt och den metod jag utbildats i, har det både stärkt och inspirerat. Människans sinne är av stor betydelse. De slutsatser jag drar är utifrån arbetet med två barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till Musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat på ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med två adepter (de som tar emot terapin).Min slutsats är att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivån hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och därmed minnesbearbetning.

I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi är. Jag bad dem också jämföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har läst om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar också paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att få en djupare förståelse av vad musikterapi är har jag läst bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma Musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma Musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, Musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad Musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en Musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt..

Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till Musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola.