Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan Motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att Motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att Motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan Motverka traditionella könsmönster i leken. Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att Motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker.

Diskriminering förekommer inom flera olika områden i samhället. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer där diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att Motverka detta. Syftet med undersökningen var att få en förståelse över vilka metoder rekryterare använder sig av för att Motverka diskriminering samt att få en inblick i hur rekryterare upplever att egna värderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes åtta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare på åtta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en induktiv tematisk analysmetod.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att Motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att Motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att Motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att Motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att Motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att Motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att Motverka de svårigheter som förekommer.Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att Motverka de svårigheter som förekommer.Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att Motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner.Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder sistaårselever på gymnasiet har till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt hur de ser på olika metoders möjligheter att Motverka den. Jag har utgått från följande frågeställningar:? Vilka attityder finns det bland sistaårselever på gymnasiet till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna på de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv särbehandling och kvotering när det gäller användning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna på metodernas möjligheter att Motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, vilken har gjorts på en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har använt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jämfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna är medvetna om att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem och att eleverna tror att det finns sätt att Motverka etnisk diskriminering på.

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att Motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna Motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation Motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att Motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att Motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att Motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att Motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolår 9 tänker kring miljön och miljöproblem, och om de är beredda att vidtaga åtgärder för att Motverka dem. Eleverna har fått fylla i enkäter och några elever har intervjuats angående sitt miljötänkande. Våra undersökningar visar att både tjejer och killar känner till miljöproblemen och att de även kan ge flera exempel på sådana. Miljöproblem som de känner till är klimatförändringar, oljeskadade fåglar och sopor. Eleverna säger sig vara beredda att ändra sina levnadsvanor för att Motverka miljöproblemen, men flera elever säger att alla i så fall bör hjälpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de är ganska medvetna om miljöproblemen, är de, i nuläget, ganska ovetandes om vad de kan göra för att Motverka dem.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka Motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka Motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och Motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och Motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och Motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.

Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhället? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med avhopp från distanskurser.

Syftet är att med hjälp av ett journalistiskt researcharbete ta reda på vad samhällsinstanser gör för att Motverka prostitution i Norrbotten och sammanställa en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, där jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har också använt etik och objektivitet som utgångspunkt i researcharbetet. Länsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att Motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i Luleå ger stöd och hjälper prostituerade..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att Motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

SammanfattningI förskolans läroplan (Lpfö98, 2010, s.5) står det att förskolan aktivt ska arbeta för att Motverka stereotypa könsroller. Syftet med denna studie är att undersöka hur den här delen av läroplanen tolkas och omsätts i praktiken. Studien är baserad på kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma förskollärare. Informanterna till studien är verksamma i tre olika kommuner och på sex olika förskolor. Skribenterna har genomfört fem intervjuer var, men båda har varit närvarande under samtliga intervjuer.