Denna uppsats behandlar ämnesområdet kommunal miljökommunikation utifrån ett Mottagarperspektiv. Det är uttalanden från invånare i Höganäs kommun angående miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte är att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invånare för att nå en riktning mot hållbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom användandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation måste individens olika egenskaper beaktas.

För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett Mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Visuell radio eller ljudbildspel i radio är i stort sett ett outforskat område. Att det går att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt står klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar är hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas både utifrån ett produktionsperspektiv och ett Mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta på mediaföretagens multimediala publiceringar men också genom att förstå hur deras redaktionerna tänker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar på New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att få denna inblick.

Titel:Att förmedla budskap med Steel - Hur SSABs anställda uppfattar personaltidningenFörfattare:Tobias Anderberg och Daniel KarlssonUppdragsgivare:Svenskt stål AB (SSAB)Kurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgsuniversitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Jonas OhlssonSidantal:45 sidor, 11 616 ordSyfte:Att ta reda på om företagets personaltidning förmedlar mål, vision ochvärderingar så att de anställda identifierar demMetod:Kvantitativ webbenkätMaterial:Webbenkät med 293 svarande av totalt 712 anställdaHuvudresultat:Resultatet visar att budskapen om mål, vision och värderingar i Steel kan identifieras av läsarna. Steel upprätthåller denna kunskap. Det är inte någon stor skillnad på vad de anställda tycker om tidningen sett till vilket affärsområde de arbetar i. Det som de allra flest förväntar sig och får är kunskap om SSAB. De flesta anställda förväntar sig dock mer än vad deanser sig få ut av tidningen.

This essay examines the epideictic genre by using qualitative method to analyze acceptance speeches from the Swedish Grammy awards. These speeches and their speakers are often described as rhetorically mediocre and there seems to be a notion within the music community that an acceptance speech is personal and without deeper meaning. From a functionalistic perspective on genre, these speeches can be seen as working together with other genres that carry information about the winners. Why would skilled performers who know how to entertain an audience choose to repeat rhetorical mistakes? This essay uses different perspectives on rhetorical situation and genre as well as multimodal analysis of verbal- and nonverbal communication, to argue that these particular speeches in this particular situation come with their own set of expectations and values that the speakers have to acknowledge if they are to meet the epideictic purpose: To unite the audience around common values and create an enjoyable collective memory.

  The study aims to gain a better understanding and explore how a selected group (receivers) perceive two elected advertising images from Indiska and Vila and then compare their opinions to what Indiska and Vila themselves want to communicate. We base the study on theories of encoding / decoding, which deals with how the companies charge their advertising images with values and how recipients decodes these values.A qualitative study was carried out based on analytical induction (planning, collection and analysis). Through the analytical method of induction, we created categories based on the collected data and put them in relation to each other. The result showed that the overall impression of the images' and the context are of great importance for how our respondents perceive the advertising images. The overall impressions convey emotion that reinforces the expression and the message.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmänna värnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl YdénSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte så storkänslomässig uppfattning om dem heller. Derasattityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem.

Syftet med studien är att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett Mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera samtalen var för sig ochsedan jämföra de båda samtalen med varandra för att få fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras är: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsämneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras är ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

Syftet är att undersöka hur ett företag, Sveaskog, arbetar med intressentdialog i praktiken - i vilka former och med vilka syften detta kan ske. Genom att studera företagets lokala dialogmöten önskar vi skapa fördjupad förståelse för dialogfenomenet ur sändar- och Mottagarperspektiv.Följande frågor ställs:- Vilka är motiven hos företaget respektive intressenterna att delta i dialogen?- Vad karaktäriserar dialogsituationen och vilka svårigheter kan formen innebära?- Hur kan mötena beskrivas i termer av symmetri/asymmetri?I undersökningen används kvalitativ metod i form av halvstrukturerade samtalsintervjuer. Intervjuer har gjorts med sju av Sveaskogs anställda samt sammanlagt nio inbjudna mötesdeltagare från ett urval möten.Studien visar att dialogen är ett värdefullt verktyg för relationsskapande, omvärldsbevakning och ökad förståelse - för både sändare och mottagare - även om idealet om symmetrisk tvåvägskommunikation och reell dialog förblir avlägsna. Ett antal fördelar och svårigheter med dialogformen har identifierats.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

This essay is a study of the various attitudes and behavioral habits for music consumption and discovery of new music amongst young people in Sweden from a receivers perspective. The aim of the study is to review and map out the current trends, habits and cultural views on music consumption. An online survey was posted and spread on Facebook with 195 respondents as a result. The analyzed result and conclusions of the survey was then to be of use for understanding how to market and spread new music more efficiently. The study showed that there are three dominating sources of music for youth in Sweden.

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett Mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter.

Titel: Det sociala intranätet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta.