I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Beroende p a hur tv a punkter v aljs p a kubens sidoytor kommer kortaste v agen mellandessa att passera olika sidor. Det visar sig att, genom att m ata vinklarna mellanpunkterna via n agot av h ornen som ligger p a den gemensamma kanten, kan vi avg oravilka sidor kortaste v agen mellan dessa punkter passerar. Om b ada dessa vinklar armindre an 135 s a kommer det alltid att vara n armare att g a raka v agen over den gemensammakanten. Annars ar det n armare att passera n agon tredje intilliggande sida.Om punkterna ligger p a motst aende sidor kommer samma 135 - resultat att g alla.Mest avl agsna punkt, givet en punkt som har avst and a och b fr an n armsta respektiven ast-n armsta kant, kommer att ater nnas i koordinaterna ( 2b?2b2+a3?2a ; b) eller( a+b?ab?b22?a+b ; b) beroende p a olikheten 2b?2b2+a3?2a < a+b?ab?b22?a+b .

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.