En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot Motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot Motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot Motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot Motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot Motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot Motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Huvudsyftet för denna studie var att förstå motivation och sedan undersöka om motivation används inom vårdsektorn. Inom litteraturstudien så hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstå mer hur man kan motivera individer och grupper. Många verksamheter använder motivationsteorier för att nå uppsatta mål inom en viss tidsgräns eller sträva efter lönsamma mål. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C.

Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till Motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån Motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever.

Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Uppsatsen berör hur säljares motivation till sin arbetsuppgift på ett bilföretag påverkas av företagets rådande belöningssystem genom en fallstudie. För att få en bredare förståelse för vad som motiverar säljarna så undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer än belöningssystemet som påverkar säljarna. Med hjälp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anställda till att motiveras på jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande så formuleras en enkätundersökning där de anställda säljarna får svara i vilken grad de instämmer på påståenden som berör deras arbetsförhållanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som säljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att få en större insikt om hur företagets belöningssystem är utformat utförs en intervju med en platschef.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..