Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Outokumpu Technology AB och bestod i att genomföra dynamiska beräkningar av en punchmaskin i syfte att skapa en bättre kunskapsbas för framtida utveckling Lämpliga aspekter att studera är bl.a: Vilka krafter som uppstår vid slagförloppet samt sambandet slagkraft/slaghastighet. Accelerationer och utbalansering vid slag och förflyttning. Utmattningspåkänningar i bärande konstruktioner. Vidare så är konstruktionsförbättringar av utsatta komponenter en möjlig del av examensjobbet. Som grund för beräkningarna har uppmätningar av en punchmaskin i drift genomförts och även tidigare mätningar har använts.

Detta examensarbete utfördes våren 2007 på industriverkstaden Ducorail i Luleå. Målet med examensarbetet är att få in tre nya arbetsstationer i den nuvarande produktionskedjan, dessa tre stationer är en demontering/monterings station för cylindriska lager, och en liknande station för TBU lager samt att en tvättanläggning ska nyinstalleras. Den befintliga kedjan ska ses över eftersom en del stationer kan hamna i vägen om man låter dem vara kvar. Utan omorganisation skulle det leda till onödigt truckanvändande eftersom hjulen måste lyftas över stationer som ligger felaktigt. Några alternativa lösningar togs fram, efter utvärdering av dessa valdes en idé att arbeta vidare på.

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

De metoder som studenterna använt sig av under utbildningens gång har tillämpats för att ta fram, utveckla och utvärdera lösningar. I början av projektet erhölls några avgränsningar av företaget. Bland annat krävdes varken hållfasthetsberäkningar, produktkalkyler eller materialval.Displayarmaturer används som butiksbelysning. De består i huvudsak av ett drivdon, en reflektor och en lampa. Valet av lösningar är i det närmaste baserat på uppdragsgivarens önskemål.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Examensarbetet har utförts i sammarbete med Weland Lagersystem AB i Gislaved som är ett företag där smarta lagersystem tillverkas. Weland Lagersystem AB säljer och monterar lagerhissar som lagrar artiklar i höjdled. De här hissarna är beklädda av paneler, monteringsskenor, dekorlister och hörnprofiler. Alla beklädnadsdelar förekommer i varierande storlek. Problemet med hissarna är att beklädnaden av dem är kostsam samt att delarna för beklädnaden är många att montera.Målet med arbetet är att undersöka om en beklädnad i plast kan bli mer kostnads- och monteringseffektiv än dagens lösning.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Gävle stad och Högskolan i Gävle vill av forskningssyfte och statistikföringssyfte sätta upp ett mätsystem för Gävle stad som skulle bestå av 80st väderstationer. Väderstationerna skulle sättas upp på lyktstolpar som finns i Gävle. I och med användningen av lyktstolpar är det lämpligt att använda dessa som strömkällan för drivandet av väderstationerna. Man vill veta vilken kommunikations lösning som lämpar sig bäst samt hur man ska lösa strömtillförsel till väderstationerna. Genom utredning har man kommit fram till att GPRS kommunikationen är den lämpligaste kommunikationslösningen av skäl som pris, monterings svårighet och hinder genom etern.Strömtillförseln beror på gavleenergi det finns två sätt att lösa strömtillförsel på antingen genom att använda sig av strömmen från lyktstolparna som väderstationerna skulle vara uppsatta på eller genom att använda solceller.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.