Sökresultat:
728 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 1 av 49
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
Lönsamhet vid investering i intrångsdetekteringssystem - Hur beräknas den?
Denna rapport syftar till att ge en inblick i hur lönsamhet för investering iintrångsdetekteringssystem kan beräknas. Rapporten visar hur tre olikaberäkningsmodeller kan användas för att bedöma investeringar iintrångsdetekteringssystem. I resultatet för rapporten presenteras hur modellernafungerar, datainsamlingen för modellerna berörs och beräkningsexempeldemonstreras för var och en av modellerna. Från de tre beräkningsmodellerna haräven ett enklare interaktivt verktyg tagits fram, vilket skall kunna användas för attgöra beräkningar med de olika modellerna. Verktyget presenteras också i rapporten.Då rapporten fokuserar på intrångsdetekteringssystem ges också en enklare förklaringför dessa.Slutsatserna för rapporten blev bland annat att beräkningsmodellerna går att användaför att lönsamhetsbedöma investeringar i IDS, att en investering i IDS är lönsam omberäkningsmodellerna ger positiva resultat samt att insamlingen av data tillmodellerna är en besvärlig fas.
Är fastighetsaktier en säker investering? : En jämförelsestudie där fastighetsaktier analyseras
Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt..
Vilka kriterier ska en IT-investering uppfylla för att skapa nytta för organisationen
För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger.
Investering i vindkraft : Teori möter praktik
Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.
Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande.
Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet
anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets
verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och
tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar
personalens arbete med deltagande och inflytande.
Rökgaskondensering : Ett möjligt alternativ för Nybro Energi AB?
Syftet med undersökningen var att klargöra om en rökgaskondensor är en bra investering för Nybro Energi AB. Saxlund Bioenergy AB kontaktades för sammanställning av offert. Med hjälp av parametrar från Nybro Energi AB och offerten från Saxlund Bioenergy AB, gjordes beräkningar för att avgöra om en investering är lönsam. Resultatet av undersökningen visade att en investering av sådant slag som behandlats i detta arbete var intjänad efter mindre än sju år i drift och effekten som är möjlig att utvinna uppgår till 2,8 MW, förutsatt att panneffekten utgjordes av minst 15 MW. Slutsatserna var att investeringen inte var betald efter sju år med underlag av att kostnader som utgjordes av eventuell ombyggnation inte var behandlade i undersökningen, detta innebar dock inte att en investering ärr olönsam då dessa kostnader uppskattades som små i förhållande till den totala besparingen efter att den ekonomiska livslängden på 15 år har löpt ut..
Utökad samverkan, Trafikverket Distrikt Nord, Enhet Investering
Utökad samverkan eller Partnering, som det även kallas, utvecklades i USA i slutet på 1980-talet med ambitionen att få byggsektorns aktörer att i högre grad samarbeta i stället för att beställare och entreprenör skulle hamna i motsatsförhållande till varandra. I denna rapport kommer jag att beskriva vad utökad samverkan är för något ur ett allmänt perspektiv. Men jag kommer även att titta på hur man från Trafikverkets håll ser på samverkansformen och hur erfarenheterna av detta är inom Trafikverket Investering Nord. Trafikverket bildades den 1 april 2010 som en sammanslagning mellan Banverket och Vägverket. I dagsläget pågår arbetet ute i Trafikverket för att hitta den optimala organisationen från tidigare två separata verksamheter.