Sök:

Sökresultat:

728 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 2 av 49

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

AnvÀndningen av ett holistiskt synsÀtt vid IT-investeringar - En explorativ studie av en IT-investering i offentlig sektor i Sverige.

Det finns tvÄ starka synsÀtt pÄ en IT-investering, det ena synsÀttet fokuserar pÄ hÄrda delar sÄsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsÀttet fokuserar pÄ hur systemet pÄverkar anvÀndare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa tvÄ aspekter behöver beaktas för att förstÄ sig pÄ sÄ mÄnga olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien Àmnade att undersöka i vilken utstrÀckning en myndighet under sin IT-investering anvÀnde detta holistiska synsÀtt. Förstudien som ledde fram till denna studien Àr utförd av ett forskningsinstitut, pÄ samma IT-investering men med IT-management som angreppssÀtt.

MÀta nytta och effekter av en IT-investering - Fallstudier frÄn tre företag

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjÀnster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebÀr Àven stora förÀndringar i verksamheten. DÀrför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. SÄdana effekter kan vara mÀtbara, men det finns Àven effekter som Àr svÄrare att mÀta, vilket kan innebÀra svÄrigheter nÀr ett företag vill rÀkna pÄ nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svÄrigheter nÀr det gÀller att göra lönsamhetsberÀkningar av en IT-investering.

Hantering av ÄTA-arbeten inom Trafikverket: Varför skiljer mĂ€ngden ÄTA-arbeten i relation till entreprenadsumman mellan Trafikverket Investerings olika distrikt

Entreprenörens Ă„taganden gentemot bestĂ€llaren regleras i ett entreprenadkontrakt. Utöver de arbeten som ingĂ„r i entreprenadkontraktet kan extra arbeten uppstĂ„ genom antingen tillĂ€gg till-­ eller Ă€ndringar av det ursprungliga kontraktet. Det hĂ€nder Ă€ven att kontrakterade arbeten utgĂ„r dĂ„ de anses överflödiga. Sammantaget kallas detta för Ă€ndrings, tillĂ€ggs-­ och avgĂ„ende arbeten eller mer vanligt ÄTA-­arbeten.Trafikverket Investering distrikt Nord hade i sina entreprenader för verksamhetsĂ„ret 2012 en ÄTA-­andel i relation till entreprenadkostnaden pĂ„ ca 21 %. Motsvarande siffra för Trafikverket Investering distrikt Mitt lĂ„g under samma period pĂ„ ca 14 %.

Simulering av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem

Syftet med den hÀr rapporten Àr att göra en undersökning av möjligheterna för anvÀndning av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem. Projektet han initierats av adj. professor Heimo Zinko, IKP Energisystem i form av bidrag till ett projekt inom IEA, Annex VIII. Projektet utförs i samarbete med Svensk FjÀrrvÀrme, Tekniska Verken AB i Linköping, ENA Energi AB i Enköping och ZW Energiteknik i Nyköping. Projektet har genomförts av tvÄ examensarbetare vid Linköpings Tekniska Högskola under höstterminen 2006.Projektet har delats in i tvÄ studier dÀr ENA Energi AB i Enköping och Tekniska Verken AB i Linköping har varit de tvÄ studieobjekttiven.

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin : investering av brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

N?R DR?MMEN OM ETT BARN G?R F?RLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksk?terskan kan m?ta kvinnans behov av omv?rdnad vid tidig graviditetsf?rlust

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

FörutsÀttningar för ett lyckat IT-införande : samordning, engagemang och kompetens

Detta arbete tar upp hur företag skapar förutsÀttningar för att en IT-investering kommer att bli lyckad. Med en lyckad IT-investering menas att ett anpassat system skapas dÀr dess anvÀndning blir sÄ effektiv sÄ att den fulla potentialen hos systemet utnyttjas.Arbetet som ligger bakom rapporten Àr en litteraturstudie av olika teorier varav en legat som grund för mitt fortsatta arbete. Dessutom har en fallstudie genomförts genom fem stycken djupintervjuer av företagsledare och systemutvecklare. Deras arbetsÀtt och synsÀtt har sedan jÀmförts med den baserande teorin.Teorin som jag baserat mig pÄ tar upp tre stycken kritiska faktorer, samordning, engagemang och kompetens, som alla mÄste till för att en IT-investering skall nÄ sin fulla potential. Dessa faktorer skall genomsyra hela utvecklingsprocessen av systemet och sedan i en stÀndigt pÄgÄende process förbÀttra och effektivisera dess anvÀndning.Rapporten tar Àven upp om det gÄr att förutse vilken effekt och pÄverkan ett nytt IT-system kommer att ha pÄ anvÀndarna.De slutsatser som dragits under arbetet Àr att mÄnga företag Àr medvetna om vilka faktorer som skall beaktas vid en IT-investering.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->