Gällivare kommun deponerar hushålls- och industriavfall på Kavaheden, 4 km NO om Gällivare samhälle. Lakvattnet från deponin insamlas i en lakvattendamm för luftning och fällning av föroreningar. Behandlat lakvatten leds därefter ut till en närliggande våtmark där fastläggning av olika ämnen kan ske. Gällivare kommun, Tekniska kontoret, önskade undersöka adsorptionskapaciteten i torven av Metaller från det behandlade lakvattnet. Våtmarken har också undersökts om den har kapacitet att adsorbera föroreningar när det tillkommer lakvatten ifrån ytterligare en deponi.

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera Metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet..

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall, vilket medför att Metaller sprids från det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera Metaller är naturliga komponenter i ekosystemen och många är essentiella näringsämnen. Metaller kan dock innebära en belastning då de i höga koncentrationer är toxiska för levande organismer. Läckaget av Metaller från gruvavfall kan fördröjas genom täckning av deponierna.Bersbo gruvområde i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som ägde rum på 1980-talet, vilken syftade till att åtgärda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i området för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.

Detta arbete utförs efter en förfrågan från Uddeholm Tooling om att försöka kartlägga riskerna på inköpsmarknaden för Metallerna krom, molybden och vanadin. Då detta anses vara mycket svårt föreslås här istället en kartläggning av marknaden för respektive metall, detta för att ge en bild av hur marknaden ser ut och vilka aktörer som finns.Frågorna som behandlas är var bryts, förädlas, konsumeras respektive metall? Hur varierar priserna, beskrivs priserna bäst med en random walk eller med en mean reverting stokastisk process.Det visar sig relativt snart att det är mycket problematiskt att inhämta relevant data. Speciellt då dessa Metaller inte handlas öppet utan där kontrakten mellan köpare och säljare är konfidentiella. Priserna som rapporteras baseras på månatliga intervjuer med köpare, säljare och traders som utförs av branschmagasin.

Rakkuri sjösystem är den största recipienten för vatten påverkat av gruvdrift ifrån LKABsjärnmalmsgruva i Kiruna och är även recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den här underökningen har det funnits tillgång till dateradesedimentkärnor ifrån de största sjöarna i Rakkurissytemet, som används tillsammans med nyaanalyser av sedimentet från den tidigare daterade referenssjön Suolujávri. Metallanalyserna frånde daterade sedimentkärnorna har använts statistiskt för att undersöka påverkan från gruvdriftenpå recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av järn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmässigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 då påverkan från gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav gränsen mellan förindustriellt- och opåverkat sediment tillsammans med gränsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar användandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den här studien kan ändå påvisa att recipientsjön Mette-Rakkurijärvi är påverkad av Metaller ifrån gruvdrift.

Grundvatten är idag den viktigaste naturliga källan till dricksvatten. En fördel med grundvatten är att det är mer skyddat mot föroreningar och yttre påverkan i jämförelse med ytvatten. En nackdel är dock att om det blir förorenat är det väldigt svårt att återställa grundkvaliten. I dag är förorenat grundvatten ett stort problem över hela värden. Föroreningarna härstammar ofta från antropogena verksamheter, såsom deponier, gruvor, spill eller felaktig kemikaliehantering.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och Metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om Metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och Metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

Dagvatten från vägar innehåller ofta tungMetaller. De vanligaste Metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med Metaller.

Dagvatten från vägar innehåller ofta tungMetaller. De vanligaste Metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med Metaller.

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga Metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge.

I Sverige har antalet förorenade områden kartlagts till omkring 80 000. Runtom i landet arbetar man med att kartlägga och sanera dessa föroreningar. Utifrån föroreningens karaktär väljs olika undersökningsmetoder. Traditionella undersökningsmetoder som tillämpas på förorenade områden är oftast jord- och grundvattenprovtagning. Dessa metoder kan innebära mycket arbete och höga kostnader eftersom föroreningar oftast sprider sig över stora ytor.

Användningen av avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel är dock att de Metaller och oönskade ämnen som finns i avloppsvattnet också tillförs åkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter på miljön och människors hälsa. För att möjliggöra användning av avloppsslam som växtnäring finns certifieringssystemet REVAQ. Målet med REVAQ är att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbättra slammet. Detta, genom att minska Metaller och oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten till den nivå där halterna i slammet inte påverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB är certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som växtnäring, har en godkänd halt.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna Metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av Metaller efter kremering. .

Vid brand kan stora mängder med förorenande ämnen och partiklar bildas. Dessa kan, vid släckning av brand med vatten, ge upphov till kontaminerat släckvatten. För att förstå och kunna förutsäga föroreningsspridningen från släckvatten i mark och grundvatten krävs det att släckvattenpartiklars inverkan på föroreningsspridning utreds. Syftet med detta arbete var att öka kunskapen om de kemiska och fysiska egenskaper partiklar i släckvatten uppvisar samt hur partikelegenskaperna påverkar föroreningstransport i vattenmättad mark och grundvatten. Studien har genomförts i form av en fallstudie där släckvattenpartiklar från en enskild brand har undersökts.Utifrån partikelegenskaper finns två mekanismer som kan räknas som styrande för partikeltransport i mark och grundvatten: fysiokemiska partikel- och ytinteraktioner samt silning.

Under sommaren 2004 hade Persöfjärdens- och Furufjärdens vattensystem, två mil norr om Luleå, mycket låga pH-värden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet är att utreda om och hur fisken i Persöfjärdens vattensystem påverkats av den förändrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer även att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förändrade vattenkvaliteten. Följande frågor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och är den tjänlig som människoföda? ? Uppvisade fisken någon biologisk påverkan exempelvis skador på gälar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade Persöfjärdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits någon överdödlighet av fisk och vad är i sådant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förändrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende på Metaller och gälar var abborre och braxen från Persöfjärden.