Det finns ca 80 000 misstänkt eller konstaterade förorenade områden i Sverige idag. Inom dessa områden kan det finnas växter, svampar, bär och frukt som tar upp föroreningar. Konsumtion av dessa vegetabilier innebär humanexponering av till exempel tungMetaller som i sin tur kan innebära en hälsorisk. Inom glasriket i Småland har det funnits 81 glasbruk. I glastillverkningen användes stora mängder tungMetaller.

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS använder flera olika biobränslen i en bränslemix vid produktion av ånga för internt bruk. Biobränslen visar stora variationer i asksammansättning och producerad askmängd, varför syftet var att studera dessa i förhållande till bränslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfält för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska från de olika fälten vad gäller innehåll av ekotoxiska Metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fälten i elektrofiltret var därför motiverat. Förbränningen som helhet alstrar stora mängder aska som sedan deponeras.

Från 1600 ? talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden.Det länsövergripande samarbetet Glasbruksprojektet (2006 ? 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs.

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ?Hållbar återföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Föroreningar av Metaller är ett problem längs med kusterna, vilket har en negativ inverkan på vattenlevande organismer och miljön. Orsaken till detta beror till stor del på pågående utsläpp från tätorter, hamnar, industrier och på ?gamla synder (då det inte fanns några detaljerade miljölagar som reglerade spridningen av föroreningar från exempelvis industriprocesser)?. Utsläpp av föroreningar behöver inte bara komma lokalt utan kan också transporteras via avrinningsområdena och via atmosfäriskt nedfall. Idag arbetar länsstyrelsen med att invertera och sanera förorenade områden, men för att kunna ta reda på hur det ligger till med kusterna och hamnarna är sedimentprovtagningar ett måste.

Inom byggbranschen omsätts stora mängder byggavfall. Avfallet är svårt att hantera för attdet består av så stora mängder. Restavfall som kommer från en byggarbetsplats källsorteras.Avfall från byggnation och rivning innehåller många olika typer av miljöfarliga ämnen,vilket förorsakar miljöföroreningar. Farliga ämnen riskerar att läcka ut i marken och ut inaturen.Branschen har funderat på om kakel och klinkers verkligen deponeras på rätt sätt idag frånbyggavfall och rivning. Syftet med arbetet var att undersöka om kakel och klinkersinnehåller Metaller som kan vara miljöfarliga.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Dagens stora materialanvändning är påfrestande för jordens naturresurser. En möjlig källa för framtida resurser är deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta såväl återvinningsbara Metaller som avfall passande för energiåtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) är ett sätt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebär att deponierna grävs ut med efterföljande material- och energiåtervinning.En deponi där landfill mining skulle kunna vara aktuellt är Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrävning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete är en förstudie inför framtida LFM-projekt på Filbornadeponin och syftet är att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande.

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungMetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. TungMetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från Metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

Dagvatten är regnvatten samt smältvatten från snö och is som landar på en yta som är impermeabel det vill säga vägar, tak mm. Den främsta orsaken till förorening av dagvatten är trafiken. I en industristad som Luleå är även industrin en bidragande faktor till föroreningen. I Luleå kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagsläget innan det når respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i Luleå då en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

Kremering är idag det vanligaste jordfästningssättet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsätts i urna. Frågan om hur de Metaller som finns i kroppen men inte får plats i urnan hanteras har hittills inte väckt så stor uppmärksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om åtskilliga ton metall som varje år grävs ner på kyrkogårdar runt om i landet. Denna metall påverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats på kyrkogårdarna i framtiden, och att gräva ner Metaller imarken är inte ett miljöoptimerat sätt att hantera dessa. Det finns dock andra saker än bara miljön att ta hänsyn till i denna fråga.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de Metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de Metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..