Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera Medarbetares organisationsengagemang utifrån organisationskommunikation, såväl mellan chef och Medarbetare som Medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 Medarbetare fick besvara en enkät bestående av delar från Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, både mellan Medarbetare och chefer och Medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina Medarbetare..

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, Medarbetare och samordnare ser på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, Medarbetares och samordnares syn på ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, Medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har chefer, Medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning Den här studien har som syfte att ta fram en ny förändringsmodell som ledare kan ha som hjälpmedel vid organisationsförändringar. Syftet är även att belysa ledarens betydande roll och dess påverkan vid organisationsförändringar. Intervjuer med Medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat få fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförändringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att Medarbetare upplever organisationsförändringar som något positivt.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya Medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya Medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina Medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur Medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda Medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Idag är de flesta hälsomedvetna och många företag har börjat uppmärksamma vikten av friska och välmående Medarbetare och vill verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hälsofrämjande ledarskap och vilka förutsättningar chefer kan skapa för att Medarbetare ska kunna bevara eller förbättra sin hälsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med två konsulter, tre chefer och tre Medarbetare på olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att hälsofrämjande ledarskap bygger på chefers övergripande kunskap om hälsans komplexitet och förmåga att se till både företags och individers behov. För att skapa hälsofrämjande förutsättningar krävs genomgripande och långsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att få ledning och Medarbetare delaktiga i hälsoarbetet..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta Medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla Medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om Medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta Medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att Medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina Medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Nordea beskriver i sina mål att de strävar aktivt efter att ha högt motiverade Medarbetare. Frågan är vad det är som motiverar Medarbetare? Inom Nordea är de två vanligaste yrkesgrupperna personlig bankman och placeringsspecialsist. En stor skillnad finns mellan de två eftersom personlig bankman erhåller månadslön medan placeringsspecialister får en månadslön och en prestationsbaserad lön. Syftet med denna uppsats är att studera vad Medarbetare själva uppfattar som motiverande respektive demotiverande.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av Medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina Medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till Medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur Medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av Medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga Medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida Medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga Medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga Medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga Medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida Medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga Medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga Medarbetare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina Medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina Medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina Medarbetare.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och Medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och Medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex Medarbetare samt en parintervju med två Medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och Medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.