Vi har i den här uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer på en förskoleavdelning med barn i åldern 1-3 år. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit från Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhållandet mellan människor samt mellan människor och Materialitet, så kallat icke-människor.Genom att titta på det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och närlästs. På så sätt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet påverka och använda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfär. Vi har sett att element så som Materialitet och atmosfär är viktiga för att skapa en genomgående helhet på hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gästen. Upplevelseekonomin har gett förutsättningar för nya konkurrensmetoder där verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det är viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska värde och vad de förväntas kommunicera till gästen.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson?s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida?s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson.

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens Materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

In this essay the aim is to look at difficulties in preservation of buildings in general, andespecially the ones of the modernist era. To navigate in this huge field the study is narroweddown to take place in Finspång, a small Swedish town. In Finspång there was a swimmingpool facility built in 1967. In 2003 the facility was closed down due to its unusable conditionsand then after seven years with discussions of different plans about what to do with thefacility it was demolished in 2010. This case is the base in the essay, and why it was notpreserved.The purpose of this essay is to look at what the people in Finspång think about preservation ofbuildings with the demolished swimming hall facility as base, and what impact materiality hason questions regarding preservation, cultural heritage, memory and history.

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler längs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bärande, stadstypologiska idén är att möta respektive typologier från Hornsbruksgatan och Högalidsparken. På så vis bildas ett gång-/butiksstråk på södra sidan av byggnaden samt ett parkstråk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en ärlig och massiv Materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt är bjälklagen förskjutna ett halvplan mellan de bärande väggarna, så att denna rumsliga rörelse även sker vertikalt inom lägenheterna..

This thesis revolves around my work Desirable Objects, an installation in glass and other materials, which deals with objectification based on female and animal trophies. The topics included are those that have been crucial to my working process; craft, post-colonial studies and European hierarchical dualism, where woman and nature are seen as connected, but inferior. My motivation has been to get a better understanding of underlying power structures, and put this knowledge in relation to my own work. This process has led me to make a full body casting of my own body as a method of self-exploitation, in an attempt to expose myself to a similar power perspective. By making the dualistic connection between woman and nature, I am commenting a phenomenon that in my view has resulted in a similar exploitation of both..

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan påverka och göra skillnad. Intresset för detta väcktes under ett tidigare projekt då jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan påverka samhället i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar på andra kreativa personers praktiker för att se hur dem påverkar och gör skillnad, jag genomför också intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser på designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gång kommer jag fram till att jag kan påverka genom att etablera en plattform utifrån vilken jag och andra kan uttrycka våra tankar om mode. Jag skapar därför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som är det som visas på Vårutställningen) är ett samtal om mode och Materialitet mellan mig och konstnären Jun O Cindy Calle.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, Materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens Materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar varat.

Med tecknandet och teckningen som huvudsaklig metod och uttryck har begreppsom närvaro och frånvaro, intensitet, koncentration och lyhördhet blivit de mestrelevanta i beskrivandet av mitt arbete. Likaså är det precisa utförandet mitt sätt attformulera mig rent visuellt, där varje avvägning och val är betydelsebärande för både utformningen och för uppfattandet av det som slutligt verk. Utifrån min dragning till det abstrakta som finns i, eller väcks av, en tanke eller ett fenomen är tecknandet ett sätt att närma mig och skapa en egen version och relation till verklighetens komplexitet. Ett närmande som innebär ett fysiskt möte men också ett intuitivt och intellektuellt grundat processarbete. Långsamheten som mitt tecknande bygger på och den Materialitet och upprepningsmöjlighet som inbegrips är också viktigt.

Vad är Materialitet? Denna fråga i kombination med den förhistoriska individen, är något av en utgångspunkt för uppsatsarbetet; Materialitetsbegreppet och människans syn på tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, är det att se hur man uppfattat glas under romersk järnålder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig på den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, Materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.