Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att Massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av Massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i Massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på Massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om Massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att Massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att Massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att Massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av Massmediers framställningar var att det övervägande var negativa.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), Massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, Massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Syftet med studien är att kartlägga de problem kring barnpornografilagstiftningen som framhålls i mediadebatten efter den s.k. mangadomen. Detta är betydelsefullt att göra därför att uppmärksamheten kring de aktuella paragraferna blossat upp i Massmedier och för att diskussioner i Massmedier om ett ansett socialt problem ofta får politiska konsekvenser. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka aktörer syns i debatten kring mangadomen? Vad framhålls som det huvudsakliga sociala problemet i debatten? Vilka orsaker till och konsekvenser av det ansedda sociala problemet framhålls?Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi studerat innehållet i debattartiklar, insändare, ledare och krönikor i svensk press.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de Massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare.

SammanfattningDen här undersökningen handlar om hur svenska Massmedier, i det här fallet dags- och kvällstidningar, framställer våldtäkt i sin nyhetsrapportering. Artiklarna är utvalda från två olika fall som blev omskrivna i svensk press. Utifrån bland annat filosofen Michel Foucaults diskursteori och med ett socialkonstruktivistiskt och genusviklat perspektiv analyseras en rad artiklar med hjälp av diskursanalys. De teoretiker som använts är bland andra Norman Fairclough.Med diskursanalysens hjälp synliggörs de underliggande betydelserna av en till synes oskyldig nyhetsrapportering. Dessa jämförs sedan med en social kontext som utgörs av en redan utförd undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt.

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv på arkeologi och Massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka porträtteras i dagstidningar. Frågor som hur, när och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som är utgångspunkt för studien hittades med Internettjänsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad från arkeologerna som anser att fynden främst är ett källmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras måste emellertid både journalisterna och arkeologerna kunna framställa fynden som sensationella i någon form, men det händer sällan då antalet artiklar är få..

Problem: Mediestrategier ingår som en del av en organisations kriskommunikation och Massmedier spelar en viktig roll för organisationer både i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer är ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfälle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen få förståelse för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. Frågeställningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot Massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsåg vi att utifrån ovanstående frågeställningar ge förslag på vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gällande mediehantering.Metod: Den undersökningsmetod som användes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, här i form av enskild intervju.

Titel: Ensam, vacker och lite avklädd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida ÅhlénKurs, termin och år: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive män gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer på svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest på bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen är mer ojämn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktärerna, männen 79 procent ? än i de romantiska komedierna, där fördelningen är 45 kvinnor och 55 män. Kvinnorna är färre än männen i alla filmer utom en, samma film är även den enda film där en kvinna är den första karaktären att tala. Även om könsfördelningen är relativt jämställd gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. Männen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men där utgör kvinnorna en väldigt liten del av karaktärerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 män.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel använder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i Massmedier och sociala medier.Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel använder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt använder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet från innehållsanalysen visar att det finns stora likheter men även vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inläggen har minst en del av Treehotels identitet..

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och Massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehållsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella får allt större utrymme i dagens Massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i såväl TV som tidningar och filmer och har blivit en självklar om än omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgångspunkt syftar den här uppsatsen till att genom en kvalitativ näranalys utröna huruvida homosexualitet även kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jämföra reklambilder ur två av Sveriges största månadstidningar med heterosexuell målgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vårt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sällan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell läsekrets.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.