Syftet med uppsatsen är att undersöka de kortsiktiga utbudspriselasticiteterna med avseende på Massaved och sågtimmer, efter den nya konkurrenslagens ikraftträdande. Utbudsfunktionen antas vara en Cobb- Douglas, homogen av graden ett. OLS används för skattning av de kortsiktiga utbudsparametrarna. Slutsatsen av studien är att fluktueringarna vad gäller utbudspriselasticiteterna är så pass små, att några synbara effekter av lagändringen därför inte kan göras. En annan slutsats av resultaten, är att sågtimmer är att betrakta som komplement till Massaved, då priset på Massaved ökar..

Vid flödesplaneringen för en organisation som arbetar med virkesförsörjning måste hänsyn tas till tillgången på råvara, anförskaffningspris, transportsystem, transportavtal, leverans-avtal med mera. All denna information och en mängd andra parametrar ska användas för att bestämma det optimala flödet, oavsett om det handlar om timmer, Massaved eller biobränsle. Att hitta den bästa lösningen på detta problem med krav på högsta lönsamhet är mycket svårt utan hjälp av ett beslutsstöd. Fokus för detta examensarbete är Norra Skogsägarnas behov av att uppdatera och vidareutveckla ett sådant beslutsstöd. Norra Skogsägarna är således värdföretag och analysen har genomförts på deras verksamhet.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att analysera AssiDomäns affärsstrategier för att säkra framtida Massavedtillgång genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomän har goda förutsättningar för att lyckas säkra en framtida tillgång på Massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma är ett framtida samarbete med det statligt ägda företaget LVM. För att lyckas är det av stor vikt att AssiDomän ser på strategin i ett långsiktig perspektiv.

The aim of this study is to describe a number of type stands of lodge pole pine in Norrbotten with respect on stem volume and total biomass. Further questions to answer is if there is stand characteristics that make the stands more suitable for pulpwood in early thinning, or if it is better to apply whole tree harvest. The study shall also give an indication if bio energy can be an economical interesting alternative for Sveaskog. Sampled trees represented the variation in the different stands. Five trees were selected from each stand to represent that stand. Stem volume and biomass (kg dry weight (DW) per hectare) for each fraction was calculated.

The costs of logging and of transportation with truck are dominating the total cost of wood delivered at industry. To support the profitability for the members' forestry the processing and handling with the timber has to be as efficient as possible. Increased length of pulpwood in thinning is one conduct that can result in higher productivity and/or lower costs. The study is scaled as a system analysis with the aim to exemplify the differences between working with 3- and 4-meter as standard length of pulpwood, related to biological aspects, timber receipts, cost of logging and cost of transportation with truck. Important aspects are if the change is technically and biologically feasible and economically profitable.

Virkesmätning har i alla tider utförts manuellt av virkesmätare. Den senaste tioårsperioden har mycket hänt och tekniska hjälpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmätning mer automatiserad. Mätramar vid sågverk har funnits länge men mätningen av Massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmätning talar för att virkesmätningen i framtiden kommer att bli mer obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.

The aim of the study was to compare productivity in first thinning of birch stands, when either energy- or pulpwood was harvested. The systems total profitability was also compared by including forwarding and chipping costs. A Gremo 950 HPVR harvester was used and the same driver was used under the entire study. During the pulpwood harvest a Logmax 4000b harvester head was used and a feller buncher head made by Silvatec was used during the energy wood harvest. Six study unit pairs were located in a birch dominated stand outside Ängelholm in Skåne.

Detta examensarbete handlar om koldioxidbesparing för en godsterminal belägen i Bastuträsk i Västerbottens inland. Terminalen är relativt ny och transporterar i dagsläget Massaved med destination Piteå med tre avgångar i veckan. Terminalen kan i framtiden komma att hantera flis och ytterligare Massaveds transporter till andra destinationer.Rapporten tar upp beräkningsstegen som används vid beräkning av koldioxidutsläpp i detta fall samt beräkning av energiåtgång. Metoden som används är NTMs vilket står för nätverket för transporter och miljö. De metoder som NTM i sin tur använder är Ecotransit och Artemis.

För att kunna effektivisera en transportprocess finns i teorin många olika tänkbara förbättringsförslag. Att förkorta transportsträckan, lasta mer gods per rutt eller minska antal manuella hanteringsmoment för lastekipage är några av dem. I praktiken är det dock inte lika genomförbart, eftersom rådande trafikreglerna då transport sker på allmän måste följas. Inom skogsindustrin finns dessutom särskilda bestämmelser mellan köpare och säljare att virket skall vägas och mätas på ett opartiskt och korrekt sätt. Examensarbetets problemformulering, att minska transportkostnaderna genom ökad transporteffektivitet, krävde ett omfattande forskningsarbete på många olika områden.

The supply of raw materials has always been an important issue in the Swedish Forest industry. Buying timber from local suppliers is important. To ensure raw materials to their industries the forest company must offer good prices and good business deals to their suppliers. The aims with this work are to find out how the contact between private suppliers of raw materials and how the forest company can be developed. To be able to do a complete study of the problems connecting with this subject a quality interview study has been done.

Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstår för samhället och närområdet vid en brand i yttre bränslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Yttre bränsle i denna rapport syftar på biobränsle, bark, flis, returpapper och Massaved. Vid en brand bildas en mängd olika ämnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda områden är det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsätts för. De rådande väderförhållanden är en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige är enligt lag skyldigt att ha ett adekvat säkerhetsarbete och själva kunna hantera de risker som de själva medför.

Profit in first commercial thinnings of today is hard to achieve. This is because of prevailing pulpwood prices and because of high costs of logging and transport. To reduce these costs higher productivity is advocated. One way to increase the productivity is the use of multi-tree handling harvester heads. The aim of this study was to calculate logging and transport costs in first thinnings, where multi-tree handling has been used.

Genom ett samarbete med Södra Skogsägarna har denna studie utarbetats för att ge svar på frågan till vilken grad medlemmarna, i skogsägarföreningen, tar prisbilden i anspråk i sitt val av gallringstidpunkt. Genom att gå igenom de kontrakt som skrivits mellan åren 2008-2013 har priser och skrivna kontrakt analyserats för att utreda sambanden dem emellan. De hypoteser som fanns inför studien var att priset skulle vara av intresse och betydelse för medlemmarna samt innebära en högre påverkan ju större fastigheterna var. Det rådde dock tveksamhet om att priset enskilt skulle vara en avgörande faktor för skogsägarna att gallra. Tidigare genomförda studier som berört ämnet gav en uppfattning av att hypotesen inför den egna studien, i relativt hög grad, överensstämde med de tidigare resultat som framställts. Data från kontrakten bearbetades i Excel och ställdes upp i tabeller.

Markägarnas anledningar till att äga skog kan vara många. Med skogsägandet kommer en del frågor och val som markägarna bör ta ställning till, däribland vilka nyttor som ägaren vill tillgodogöra sig? Vad är målet med skogsägandet? För att hjälpa markägare att finna skötselalternativ som stämmer med målbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krävs för att utföra dessa analyser är en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillståndet. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mål som markägare har. Dessa inställningar skall kunna användas av inspektorer på Norrskog för att ta fram en skötselstrategi åt markägare eller att kunna visa på olika sätt att sköta skogen utifrån olika mål. Arbetet utgick från fem skötselstrategier: ? Bästa förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mångfald ? Öka virkesförrådet ? Jämn avverkningsnivå ? Öka tillväxten För att ta reda på vilka skötselstrategier som är av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markägarna ställer sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och Massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.