Genom den rådande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som går mot större och färre produktionsanläggningar, blir medeltransportavståndet allt längre. Detta ökar behovet av järnvägstransporter av virke och förändrar därmed de andelar som bil- och järnvägstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare påverkan på transportval åstadkoms av varierande järnvägsnät och industriplacering i förhållande till detta. Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlägga effekterna av systemkonfiguration och omvärldsfaktorer på leveransprecision, lagernivåer och ledtider i Massavedsförsörjning. Metoden som användes var objektorienterad händelsestyrd simulering i kombination med linjärprogrammering. Styrningslogiken som användes baserades på systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemaläggning av tåg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. Två system användes, baserade på järnvägens struktur för norra respektive södra Sverige.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsågtimmer och Massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer på virkesmarknaden följer. Det är av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmätningen fungerar väl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som Massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som Massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.

Skogsforskningen i Sverige har alltid strävat efter att öka värdet på skogsmarken, vilket har skett genom växtförädling, markavvattning, gödsling men även genom att introducera utländska trädslag. Pågående klimatförändringar med ökad stormintensitet tillsammans med en ökad koncentration av renodlade granskogar i södra Sverige har bidragit till att blickar har riktats mot alternativa trädslag i skogslandskapet. Douglasgran (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) har funnits i Sverige i över hundra år och har ingått i flera odlings- och proveniensförsök. Resultaten har visat på låg överlevnad under plantstadiet men att stor potential finns om rätt provenienser för det svenska klimatet kan tas fram. Med detta som bakgrund införskaffade Södra Skogsägarna 2007 ett fröparti douglasgran från Nordamerika tillsammans med Skogforsk och SLU, med syfte att genomföra ett storskaligt odlingsförsök. Syftet med denna studie är att utifrån ett svenskt markägarperspektiv undersöka avsättningsmarknaden för douglasgran i Sverige, Danmark och norra Tyskland för att ge underlag för en riskanalys vid övervägande att investera i douglasgran.

Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet där virket skulle lastas om från lastbil till järnväg för vidare transport till sundsvallsindustrierna, det så kallade Tövasystemet. Tövasystemet är uppbyggt av fyra inlandsterminaler belägna i Krokom, Hoting, Bräcke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva väster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna där det mäts in av VMF och lossas med traktor. Virkesomsättningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner m³fub.

Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och Massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade stockar.

I rapporten "Marknadsläget på Gotland för biobränsle från skogsråvara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare på Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling på Gotland. Ökad användning av biobränsle förbättrar miljön och ger fler jobb och stärkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag på bränslemarknaden. Genom att integrera framåt i bränslekedjan till lantbrukarägda värmeanläggningar får lantbruket större del av produktionskedjans förädlingsvärde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgår till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. Övervägande delen av skogen är privatägd (85 %), näst största ägarkategorin är Visby Stift med drygt 5 %.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.