Problem · Hur fungerar en e-marknadsplats och vad kan den tillföra pappers- och massaindustrin?· Vilka marknadsföringsteoretiska problem och möjligheter har e-Marknadsplatser för pappers- och massaindustrin med utgångspunkt från relationsmarknadsföring?· Varför har de nuvarande e-Marknadsplatserna i denna bransch svårt att få igång handel?· Kan e-Marknadsplatser i dess nuvarande form bli en framgångsrik modell för e-business i pappers- och massaindustrin och hur kan framtiden tänkas se ut? Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera företeelser i samband med försöken att introducera e-Marknadsplatser för pappers- och massaindustrin. Metod En fallstudie av två e-Marknadsplatser inom pappers- och massaindustrin har gjorts. Materialet kompletterades med synpunkter från en industrirepresentant. Med utgångspunkt från hypotesen applicerades relationsmarknadsföring på undersökningsmaterialet.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som liggerbakom ett företags beslut att ansluta sig till en mindre finansiellmarknadsplats och hur dessa faktorer påverkat valet avmarknadsplats. Vi vill även komma till insikt om vad sompåverkar besluten om att stanna kvar respektive lämnamarknadsplatsen i fråga, för att på så sätt kunna se tendenser till om det finns ett behov av alternativa finansiella Marknadsplatser. Vi har använt oss utav teorier som huvudsakligen speglaromständigheter kring noteringar, vilka visar på för- och nackdelar med att genomföra en sådan. Genom våra intervjuer och enkäter har vi undersökt hur vårtstudieobjekt Alternativa aktiemarknaden upplevs av sina kunder det vill säga de företag som är eller har varit anslutna tillmarknadsplatsen. Alternativa finansiella Marknadsplatser, såsom Alternativaaktiemarknaden, uppfyller delar av ett företags behov vid planer på en notering.

Under slutet av 90-talet växte flertalet alternativa Marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spår. Behovet och kvaliteten på dessa Marknadsplatser har ifrågasatts under senare år och intresset för noteringar har minskat till nästan noll. Marknadsplatserna själva anser att de är ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lägre noteringskrav och kostnader ger de tillväxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan påvisas att de alternativa Marknadsplatserna inte är korrelerade med de stora Marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.

Syftet med denna studie är att mäta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrån fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat område i Gävle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan Marknadsplatser i viss utsträckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utsträckning i jämförelse med konkurrens mellan Marknadsplatser..

Den här magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar från internationella Marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har använt sig av en kvalitativ metod där intervjuer med berörda företag utgör den främsta informationskällan. Inledningsvis genomfördes en första studie där författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar från internationella Marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. När noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet.

De elektroniska Marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa Marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B Marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv.

Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vända sig till flygbranschen. SAS ser dock ett behov att även göra inköp av indirekt material via någon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att på så sätt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lämpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjälp av de Marknadsplatser som redan finns på den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte är att ta fram lämpliga alternativ på Marknadsplatser för inköp av indirekt material åt SAS. Det första delsyftet är att påvisa vilka e-procurementlösningar som är bäst lämpade för inköp av olika typer av produkter och tjänster.

Förr i tiden fanns det Marknadsplatser där människor utbytte varor så som mat och kläder - dagens Marknadsplatser kallas idag mässor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhället. Mässor är idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det är viktigt att företag vet hur de på bästa sätt ska agera före, under och efter mässan för att lyckas så bra som möjligt. Vi har använt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att få med alla delar som berör ett mässdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har utfört en dold observation på en verklig blomster- och inredningsmässa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mässa. Vilka problem som kan uppstå och vilka metoder som är bäst för att lösa dem.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika Marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare.Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa Marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem.Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren.Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra Marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan Marknadsplatserna. Är Marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika Marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.

SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa Marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella Marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya Marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Tidigare forskning har indikerat att det kan existera informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgång till särskild information som inte är tillgänglig för marknaden. Detta innebär att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel på Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa Marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien är insiders samtliga köp- och säljtransaktioner under 2005 för bolag noterade på Aktietorget och Nordic Growth Market.

Bakgrund: Internetrevolutionen håller i det tysta på att växa. De redan etablerade företagen står i öppningen för en ?ny ekonomi?, vilket inbegriper allt från skräddarsydda företagsportaler för den anställde till lösningar för effektivare och bättre kundrelationer. Denna nya ekonomi handlar om att rådande företag integrerar elektronikens fördelar i sin verksamhet, vilket vi valt att kalla e-Transformation. En total omstrukturering helt enkelt.