Sök:

Alternativa marknadsplatser - har de spelat ut sin roll?


Under slutet av 90-talet växte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spår. Behovet och kvaliteten på dessa marknadsplatser har ifrågasatts under senare år och intresset för noteringar har minskat till nästan noll. Marknadsplatserna själva anser att de är ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lägre noteringskrav och kostnader ger de tillväxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan påvisas att de alternativa marknadsplatserna inte är korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter. Kritikerna menar att de alternativa marknadsplatserna skapades vid en tidpunkt då det var för lätt för företag att notera sig och att dessa listor har spelat ut sin roll. Ur företagens perspektiv finner vi ett behov av alternativa marknadsplatser. De är en viktig källa till finansiering för företag som inte uppfyller Stockholmsbörsens krav på notering på A- och O-listan. Det är dessutom många företag som inte har råd med kostnaderna som en notering där innebär. Ur en investerares perspektiv kan vi dock inte finna några liknande behov av alternativa marknadsplatser. Vi har inte kunnat påvisa någon diversifieringspotential hos dessa listor. Investerare har under senare år blivit mer uppmärksamma på de större risker som en investering på alternativa listor innebär och söker sig därför hellre till de traditionella börserna, framför allt i sämre tider.

Författare

Emma Nilsson Caroline Prior

Lärosäte och institution

Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Nivå:

"Magisteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla magisterexamen.

Läs mer..