Uppsatsen är en analys av två indikatorer som används inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av Marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av Marknadseffektivitet säger att överavkastning inte kan genereras med hjälp av historisk kursinformation, vilket är vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger på. Resultaten visar att den svaga typen av Marknadseffektivitet i stor utsträckning höll och att när avkastningen blev högre än en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivå. Vid en närmare granskning av resultaten framträdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte är förenligt med den svaga typen av Marknadseffektivitet.

Studiens syfte är att se huruvida OMX Stockholm 30 är svagt effektiv. Studien bygger på de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. Utgångspunkten är Famas teorier om den effektiva marknaden, där vi valt att inrikta oss på den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av Marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag Marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om Marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om Marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

I tidigare debatter om Marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan två läger där den ena sidan hävdat att marknaden är effektiv och den andra sidan, ofta med säte i ekonomisk beteendevetenskap, hävdat att systematisk riskjusterad överavkastning går att erhålla. På senare år har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av Marknadseffektivitet förändras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fått störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av Marknadseffektivitet förändras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och är i stor utsträckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebär att aktiekursen alltid återspeglar det sanna värdet av företaget. En privat investerare gynnas på så sätt av en effektiv marknad då en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

Syftet med uppsatsen är att empiriskt testa om det går att få överavkastning jämfört med MSCI Europe index, med hjälp utav rekommendationsestimat hämtat från FactSet databas. Vald tidsperiod är mellan den 31/10/2002 och den 31/10/2006. Utifrån detta vill författaren se om det går att avgöra hur effektiv marknaden/prissättningen är. Strategin är att använda sig utav Buy, Overweight, Hold, Underweight och Sell estimat och köpa in dessa rekommendationer i fem lika stora portföljer. (20% av MSCI Europe:s marknadsvärde i varje portfölj.) Rebalansering sker vid behov på månadsbasis efter rådande estimat.

I tidigare debatter om Marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan två läger där den ena sidan hävdat att marknaden är effektiv och den andra sidan, ofta med säte i ekonomisk beteendevetenskap, hävdat att systematisk riskjusterad överavkastning går att erhålla. På senare år har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av Marknadseffektivitet förändras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fått störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av Marknadseffektivitet förändras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och är i stor utsträckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebär att aktiekursen alltid återspeglar det sanna värdet av företaget. En privat investerare gynnas på så sätt av en effektiv marknad då en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

Syfte:Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av Marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av Marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag Marknadseffektivitet inte uppnåtts.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Vår studie bygger på artiklarna ”Fads, Martingales and Market efficiency” och ”Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returns” och är ett replikat av dessa. Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan förändringar i aktieomsättningen och veckoavkastningar för enskilda aktier på Stockholmsbörsen..

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om Marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där Marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Vår studie bygger på artiklarna ?Fads, Martingales and Market efficiency? och ?Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returns? och är ett replikat av dessa.Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan förändringar i aktieomsättningen och veckoavkastningar för enskilda aktier på Stockholmsbörsen..

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av händelsestudiemetodik undersöka om förändringar av The Federal Funds Rate ger avvikande avkastning på Stockholmsbörsen. Teorin utgörs av den effektiva marknadshypotesen, där vi utgår från den semistarka formen av Marknadseffektivitet, aktiers räntekänslighet samt investerares beteende vid makroekonomiska nyheter. Undersökningen visar att det finns avvikande avkastning på Stockholmsbörsen vid förändringar av The Federal Funds Rate. Resultatet varierar dock mellan A- och O-listan..

Syftet med denna uppsats är att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt på den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via Affärsvärldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det påvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 åren. Anledningarna till detta tros främst bero på ett tilltagande intresse för aktiehandel och den påtagligt förbättrade infrastrukturen kring denna..