Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och Marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och Marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till Marknadsavdelningen..

Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar.Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på..

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av Marknadsavdelning och affärstyrning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters Marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet ochUppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters Marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever.Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater. De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer.Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Dettakan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailersav pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube..

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets Marknadsavdelning bör se ut.

Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är.? Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan?? Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen?Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt.Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen.Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen.

Kändisreklam har vuxit och blivit en effektiv marknadsföringsmetod över hela världen. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför klädesföretaget MQ väljer att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring och detta undersöker vi genom en fallstudie. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att få samla information och tillsammans med teorier inom ämnesområdet har vi kunnat uppfylla syftet. Respondenterna för intervjuerna var två personer från MQs Marknadsavdelning. Det vi ville få svar på var varför MQ väljer att använda sig av kändisreklam, hur de väljer vilken celebritet de ska använda, vad de vill kommunicera genom sin användning av celebriteter och vilka risker det finns i att använda sig av kändisreklam.Fallstudien visar att MQ valt att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring på grund av uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten som skapas med hjälp av kändisreklam.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan Marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och Marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka Flexopacs kundrelationer i förhållande till dess ställning som leverantör och hur detta påverkar företagets konkurrensposition i framtiden Metod: Studien grundar sig på en fallstudie av en mindre aktör i tryckeribranschen. Fallstudien tillämpade en kvalitativ metod och arbetade utifrån en abduktiv ansats Teoretiskt perspektiv:Den första delen av den teoretiska referensramen bygger på teorier om värdekedjan och hur värde kan förflyttas till andra delar aktörer i värdekedjan om inte signaler på förändringar upptäcks i tid. Den andra delen bygger på teorier om relationer mellan leverantörer och kunder, strategiska rörelser mellan dessa aktörer samt hur makten påverkar affärsrelationerna. Empiri: Empirin grundas huvudsakligen på intervjuer utförda på fallföretaget med personal från Marknadsavdelning och företagsledning Slutsats: Genom parallella investeringar i produktionen och på marknadssidan har Flexopacs byggt upp många kundrelationer av långsiktig karaktär, vilket har lett till en fördubblad omsättning på bara några år. För att Flexopac skall underhålla och bygga nya kundrelationer i framtiden är fortsatta parallella investeringar nödvändiga.

I den allt hårdare konkurrens som råder inom verkstadsindustrin är det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsättningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) är det många nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller är krångliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland på dessa problem. Ett stort förändringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nått fram till området produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske är idag inte fastställt.

I dagens konsumentsamhälle växer hela tiden utbudet av varor och tjänster att välja mellan och därmed växer även konkurrensen mellan de olika företag som finns ute på marknaden.Utvecklingen inom direktmarknadsföringen går snabbt framåt och med framstegen inom området kommer det även fram nya sätt att nå kunderna. Individanpassade erbjudande är ett relativt nytt sätt för företagen att arbeta med i sin marknadsföring vilket gör det extra viktigt för företagen att kontrollera hur deras erbjudanden tas emot av deras kunder.Det finns många fördelar med att använda sig av personanpassad DM men självkart kan det också uppstå problem vid användandet av den här typen av erbjudanden. Ett av de främsta problemen är att det kan inkräkta den personliga integriteten hos den som mottar dem.Vår studie är en fallstudie där vi valt att inrikta oss på ICA och hur de arbetar med sin DM. Vi har valt att göra en kundundersökning med respondenter som har ICA-kort, där vi ställer frågor kring kundernas uppfattning av företagets lagring av köpbeteende och anpassade erbjudanden. Genom att göra en intervju med vår kontaktperson på företaget som har en ledande position på ICA:s Marknadsavdelning, har vi fått information som hjälpt oss besvara en del av vår problemfrågeställning.Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva hur ICA arbetar med sin direktmarknadsföring.

Logistik kan bidra till kostnadsbesparingar bland företag vid användning av resurser, utöver det så kan en framgångsrik logistik ge företag fördelar när det handlar om att skapa värde åt kund. Vid marknadsföring så kan logistik även ha en stor inverkan på hur bra slutresultatet blir (Fuller et al., 1993). Hur bra kvalitén är på logistiktjänsterna är därför en viktig faktor inom marknadsföring för att skapa kundtillfredsställelse. För att effektivt kunna använda logistik som ett hjälpmedel för att få ett konkurrensmässigt övertag så krävs det ett samspel mellan företagets Marknadsavdelning och de som arbetar med logistiska frågor (Mentzer et al., 2004). Syftet med denna undersökning är att utveckla och testa en modell för analys och förbättring av försörjningskedjor med hänsyn till ett supply chain- och marknadsperspektiv. Modellen har skapats med stöd av litteraturstudier och empiri i form av dokument och intervjuer från företaget, även möten med handledare.