Uppsatsen undersöker om det är möjligt att differentiera och positionera sig på en mogen Marknad, detta med hjälp av en studie av den svenska hemelektronikMarknaden. Vi undersöker följande aktörer; El-Giganten, Expert, ONOFF och SIBA. Vi undersöker Marknaden genom en konsumentundersökning där vi får fram vilka differentieringsvariabler konsumenterna värdesätter, vart de gör sina inköp, samt vilka differentieringsvariabler de förknippar med de olika aktörerna. Slutsats: Vi anser att de går att differentiera och positionera sig på den svenska hemelektronikMarknaden, och därmed en mogen Marknad, förutsatt att det finns differentierings- och positioneringsvariabler som konsumenterna värdesätter..

Sverige är på väg att förändras via uppdelning i flera prisområden på den Nordiska gemensamma elMarknaden. Många skandinaviska länder som agerar på Nord Pool är redan uppdelade i prisområden. Olika prisområden i ett land innebär att landet har olika elpriser på en och samma Marknad, Nord Pool. För att definiera en relevant Marknad kan man undersöka om olika prisserier följer samma långsiktiga trend. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de länder som är uppdelade i olika prisområdena på Nord Pool tillhör en och samma Marknad.

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens Marknad för miljövänlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumärke på Marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumärkesutvecklings- och segmenteringsteori. Där skapar vi även en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras påtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkätundersökning i Uppsala och på Internet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka Marknadsföringsåtgärder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt på en Marknad där reklam inte är ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritMarknaden, som är ett tydligt exempel på en Marknad där reklam är förbjuden. Vi har studerat en mängd olika Marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som är mest effektiva för att nå ut till slutkunden på en reklamlös Marknad. Genom att studera en Marknad där reklam inte är ett alternativ, har vi funnit andra Marknadsföringsåtgärder att ta till för att nå ut till konsumenten och att vissa lämpar sig bättre än andra på denna Marknad samt att de i kombination är ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sättet att nå ut till slutkunden är att företaget ska rikta sina Marknadsföringsåtgärder direkt till konsumenten och inte gå via mellanhänder.

Studiens syfte är att undersöka om, och i sådana fall hur, företag anpassar sina Marknadsföringsinstrument på en lokalt etniskt diversifierad Marknad. Vidare ämnas studera om företag, på central nivå, tillvaratar lokala butikers/kontors erfarenheter och kunskaper av en etniskt diversifierad Marknad. En kvalitativ metod valdes eftersom vi ämnade skapa en djupgående förståelse och helhetsuppfattning av den undersöka företeelsen. Djupintervjuer genomfördes med företagsrepresentanter från fallföretagen samt med experter på den studerande företeelsen. Dessa intervjuer utgjorde empirin som sedan var grunden för analysen och slutsatserna.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre Marknad och försiktighetsprincipen i några av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter från senare tid vad gäller hanteringen av GMO-produkter, och har därmed påverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsätter sig EU:s grundläggande intention om en fri inre Marknad, och hittat tecken på att försiktighet och Marknad inte alltid är kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har också många gånger visat sig få lämna plats för en säkerhetsdiskurs fokuserad på människors säkerhet, där miljön kommer i andra hand och inte ses som det primära att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av människors och samhällets rädsla och krav på säkerhet, snarare än en diskurs som präglat och påverkat samhällets inställning till GMO..

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bäst under lågkonjunktur och andra ekonomiskt svåra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen Marknad och en ökad standardisering, kvalitet och känslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera på den hårda internationellt konkurrensutsatta Marknaden..

Under en väldigt lång tid har begreppen Marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra något tillsammans har systematiskt inte tillåtits korsbefrukta varandra kunskapsmässigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istället använda oss utav den, vilket innebär att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en Marknad som många gånger finns inom företaget likväl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste åren att tilldela organisation/företag egenskaper som mer påminner om Marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsätt genom att se bortom teoretiska modellers barriärer för att se om det finns kunskap att inhämta.

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, där folk bland annat skött hushållens inköp. Under 1900-talet suddades Marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, främst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en Marknad spelar i dagens samhälle och om man kan se på Marknader som Event marketing. Syftet var också att öka förståelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumärke. I uppsatsen används en kvalitativ undersökningsmetod och problem frågorna har angripits genom ett deduktivt angreppssätt.

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utländska aktörer, vilka verkar på en oreglerad Marknad,agerar genom att utveckla och förändra sin strategi, kan behålla sina Marknadsandelar..

I en tid där allt fler små lantbruk läggs ner till fördel för storskaliga gårdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den här kandidatuppsatsen är en samhällsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjälper småskaliga producenter. Producenterna får ta del av en mängd fördelar genom sin försäljning på Marknaden. På Marknadsplatsen får de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försäljningskanaler och ger producenten chansen att få feedback på sina produkter. Att vara en del av Marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstämpel?.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av AdventsMarknaden och friluftsmuséets Lilla JulMarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid Marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en Marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en Marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker Marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre Marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en Marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..

Uppsatsens syfte är att undersöka tänkbara orsaker till skillnader och likheter i svenska konsumentföretags val att anpassa och/eller standardisera sin Marknadsföring till den amerikanska Marknaden, samt därefter undersöka om dessa orsaker har ett samband med hur och om företagen väljer att använda sig av sitt svenska ursprung som Marknadsföringsmedel..