De senaste två decennierna har uppvisat ett kraftigt ökat intresse för skogsråvaran som energikälla i Sverige. En fortsatt stark tillväxt av skogsbränslen anses även utgöra en förutsättning för att uppnå existerande miljöpolitiska mål. Denna uppsats undersöker det ekonomiska utbudet av skogsbränslen från den svenska skogsindustrin på medellång sikt. Detta utförs genom en modell som estimerar marginalkostnadskurvor för ett antal olika skogsbränslen. Vidare analyseras modellen i syfte att utröna eventuella möjligheter till förbättring av densamma..

Det finns ett missnöje bland många svenska energikonsumenter över ökningen av priset på energi. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser en förändring av prissättningsmetoden, från marginalkostnadsprissättning till genomsnittskostnadsprissättning, får för välfärdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras på en fri marknad i jämvikten mellan efterfrågan och utbud. Om välfärd definieras i termer av effektivitet, är dagens form av prissättning det bästa alternativet. Med hjälp av ett subjektivt rättviseperspektiv kan dock argument resas för att istället ha som målsättning att maximera konsumentöverskottet, och då kan genomsnittskostnadsbaserad prissättning vara en möjlig lösning.

I uppsatsen undersöktes om en viss kvantitativ testmetod kan beskriva svenska bensinmarknadsstrukturen 1995-1999 i enlighet med Konkurrensverkets nyligen utfärdade stämningsansökan mot de största bensinbolagen för prissamarbete, där Statoil och OK-Q8 utpekades som prisledare. Vidare testades metodens känslighet för variabelvärdesförändringar. Testmetoden är härledd från Stackelberg kvantitetsledarskap och denna oligopolteoris conjectural variation, men kan även indikera andra marknadsstrukturer. Utifrån variablerna efterfrågeelasticitet, marknadsandel, pris och marginalkostnad framgår hur ett bensinbolag förväntar sig att övriga bensinbolag reagerar när företaget ändrar optimalt kvantitetsbeslut. Resultat utifrån valda variabelutgångsvärden angav OK-Q8 som statistiskt säkerställd prisledare.

Sammanfattning/Abstract Världens energisystem är huvudsakligen baserade på fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen medför olika konsekvenser för miljön såsom ökad växthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser är vanligen externa och därmed sällan inkluderade i priserna på marknaden. Mot denna bakgrund är det samhällsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvändning och energi-produktion påverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna på världens energi- och råvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvändning.

Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996 och handel och produktion med el öppnades upp för konkurrens. Idag fungerar den nordiska elbörsen Nord Pool som den dominerandemarknadsplatsen för all handel med el inom Norden. Varje dag samlas aktörernas bud för utbud och efterfrågan på och systempriset baseras på producenternas Marginalkostnader och konsumenternas betalningsvilja. Den internationella marknaden innebär att den gränsöverskridande handeln med el ökar. De nordiska stamnäten är inte dimensionerade för denna omfattande handel vilket ger upphov till flaskhalsar i stamnäten.