Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av Marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och Marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, Marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna Marginaliseringen och marginaliserade områden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka Marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som Marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området Marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera Marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om Marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera Marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Många av världens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhällen, där deras situation präglas av en social Marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förståelse kring denna problematik är studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet är centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rättigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svårigheter att ta del utav dessa rättigheter. Medborgarskapet vilar på en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets värderingar.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och Marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och Marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin Marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets Marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och Marginalisering.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den Marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis..

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentation during functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice. By examining the historiography from a gender and feminist theory of history I present a different way of interpreting, not only the history of graphic design but also the concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, instead it sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we as graphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewing and redefining our history through a diverse historiography..

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

School activities are under constant discussion. This literatur study examines student participation and its relationship to democracy mission and the factors that contribute to students marginalized in school. The study also intends to examine the relationship between intersektionall analysis and the limitation of opportunities for student participation in school. The study results problematize the relationship between student participation and school democracy quests, this by highlighting the challenges and difficulties the school faces. Our results also strengthen the relationship between the study theory and marginalization of students and the limitation of opportunities for student participation..

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.